Sk(r)attretande soppa

Smärtgränsen är passerad för länge sedan, löftet är brutet och det har utan tvekan blivit en klassfråga. Vi snackar naturligtvis om bränslepriset! Det är dyra droppar som strilar ut från pumpmunstycket varje gång du besöker macken och fyller tanken. Våra politiker tycks tro att även de som bor på glesbygden bara kan kliva utanför dörren och ta tunnelbanan till jobbet. Är det måhända inte hög tid att gå man ur huse och börja säga ifrån?

Foto:

Krönika2012-03-02 23:53
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.


"Vi höjer inte bränsleskatten under kommande mandatperiod". Låter orden bekanta? Det var nämligen alliansens vallöfte innan de kom till makten. Finansminister Anders Borg gick till och med så långt att han sa att de rödgrönas politik med en höjning på 49 öre litern skulle "kosta tusentals jobb". Alliansen har med andra ord ljugit sig "gröna" och frågan är hur kommer det att gå med jobben, Borg?

Syna bluffen
Det hade inte gått många dagar på det nya året innan vi fick se följderna av regeringens beslut. Preem varslade i dagarna 200 personer på sitt raffinaderi i Göteborg på grund av kraftigt höjda miljörelaterade skatter och avgifter. "Ur miljösynpunkt" är något som oftast används som ursäkt för att rättfärdiga ett beslut som väcker känslor hos allmänheten. Ordet "miljö" används snarare som ett svepskäl för att ge mer klirr i stadskassan och är det inte dags att syna bluffen? Staten drog in inte mindre än 70 miljarder i skatt på drivmedel förra året. Storstadspolitiken sätter sina tydliga spår och det inte minst på glesbygden. Folk behöver använda bilen lika mycket om bensinen kostar 10 kronor, som nu när den nosar på 15 spänn för en ynka liter. En skattehöjning gynnar inte invånarna på småorter som tvingas ta bilen till jobbet då det knappast existerar någon kollektivtrafik eller i vissa fall saknas den helt. De folkvalda borde ta sitt ansvar även utanför betongdjungeln och värna om alla som faktiskt behöver använda bilen till jobbet. Vad hände med "hela Sverige ska leva?"

Ett dyrt måste
På jakt efter sanningen har vi räknat ut det faktiska literpriset på 95-oktanig bensin per den första januari: 5.97:- (grundpris, inklusive raffinering och hanteringskostnader), 2.98:- (energiskatt) samt 2.39:- (koldioxidskatt), vilket blir 11.34 kronor. Lägg sedan till 25 procent moms (2.84:-) så blir slutnotan för en liter bensin 14.18. Du betalar alltså 8.21 kr/litern i skatt när du tankar och priset för enbart bensinen var 5.97 den första januari i år. Att priset på soppan fortsätter att öka beror inte enbart på den höjda energiskatten. Så mycket som en femtedel av världens olja passerar genom Hormuzsundet, vilket Iran nu hotar med att blockera. Denna oro räcker för att påverka marknaden på ett negativt sätt och därför finns det en överhängande risk att priset kommer att stiga ytterligare. Bränsleimporten till Kina och Indien ökar ständigt samtidigt som oljeproduktionen i världen är konstant. Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi har efter ett omfattande forskningsarbete kommit fram till att höjd bränsleskatt inte drabbar de fattiga i samma utsträckning eftersom de - hör och häpna - redan är för fattiga för att köra bil. Är inte det här "droppen" som får bägaren att rinna över?

Läs mer om