Konsumenter och producenter kommer allt längre ifrån varandra. Så långt har avståndet blivit att flertalet människor inte har en susning om hur den putsade köttbiten i det lilla trevliga tråget har blivit till. Och de vill inte veta det heller.
2019 intervjuade jag Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Han sa mycket som etsade sig fast, som: "Dagens djurfabriker tillåter inte ens att djuren får sina mest basala, nedärvda behov tillfredsställda och det är inget annat är förfärligt. Jag slutade först med kyckling. Den branschen har skapat en image att kycklingkött nästan är vegetariskt och klimatsmart. Produktionen är den mest djurskyddsvidriga vi har, i samtliga led. Slaktsvinen kommer inte långt efter."
Efter intervjun slutade jag nästan helt att köpa kyckling och fläskkött. Åtminstone i vanliga affärer.
Tuppar och höns begär inte mycket av livet. Förutom mat och vatten vill de ha en pinne högt upp att sova på, något på marken att krafsa i, jord eller damm att bada i . . . Att förvägra dessa simpla önskemål är grymt.
Våra vänner Bondfamiljen har massor av ruvvilliga höns. Det blir ofrånkomligen ett stort tuppöverskott och man kan helt enkelt inte ha hur många tuppar som helst i en hönsgård. De brukar nackas och gå till räven, vilket ju är helt galet, prima mat som det är. Skulle vi göra slag i saken och äntligen lära oss ta tillvara köttet?
Sagt och gjort. Bonden nackade och tog tillsammans med Gubben ur filéer och lårben. De hoppade över det tidsödande plockandet av fjädrar. Bondfrun putsade köttet och den klenmodiga krönikörskan stannade i köket och lagade pajer till kvällen.
De sju tupparna var runt halvåret. Med tuppmått mätt har de levt i himmelriket. I äggproduktion hade de avlivats så fort de kläckts. Som matkycklingar hade de fått leva i 33 dagar, den tid det tar att öka vikten från 40 till 1 900 gram.
Våra slaktade tuppar fick leva fem gånger så länge. De har bott i en jättelik rovdjurssäkrad utegård med massor av förströelse, sköna värmelampor inomhus på nätterna och med ett harem av hönor omkring sig.
Mamma har ofta köpt kött av traktens jägare och styckat det själv. Jag har – motvilligt – hjälpt till vid paketeringen. En dag ska jag vara med i tuppslakten. Vill jag äta kött måste skygglapparna av.
Klarar jag inte det får jag bli vegetarian. Nån jädra ordning får det vara.