Alexandra Rejsmar skriver krönikor om sex och relationer varje vecka.
I populärkultur porträtteras ofta svärmor som svår och överbeskyddande – särskilt om hon har en son. Frågar ni mig är det bara en seglivad patriarkal myt som ställer kvinnor mot varandra där sonens gunst är det ultimata priset.
Finns där ett svärmorslotteri vann jag toppvinsten. Min svärmor är en av de viktigaste personerna i mitt liv och i ärlighetens namn vet jag inte vad vi skulle ha gjort utan henne eller hennes vänskap.
När man pratar om genus och könsroller används ofta termer som osynligt och emotionellt arbete. Det vill säga arbetet som gör att en familj håller sig flytande, men utan lön. Jag vill synliggöra allt det här som våra mödrar och svärmödrar gör för andra och dessutom ge dem cred för det.
För det är inte osynligt. Det syns och framförallt känns det. Jag delar inte svärmor med er och därför kan jag bara utgå från min egen, men jag är säker på att många av er har lilla svärmor att tacka för mycket.
Tack svärmor, för att du är en trygg famn för mina barn. Tack för alla gånger du plåstrat om och tröstat, inte bara barnen utan också oss vuxna. Tack för att du är den minst dömande personen jag känner och för att du ser varenda människa. Tack för all barnvaktstid, som skapat utrymme för arbete och vila. Tack för att du alltid ordnar och styr inför högtider och minns att köpa presenter till studenter och annat – jag själv aldrig kommer ihåg. Tack för alla glas vin jag fått när jag verkligen behövt ett glas vin. Tack för att du försett oss alla med stickade varma sockor och alla matlådor du skickar med oss. Tack för att du alltid ställer upp när någon behöver skjuts. Tack för att du statuerar ett strålande exempel för hur jag själv vill vara som svärmor i framtiden.
Men framförallt vill jag tacka för att du uppfostrat en otrolig son och att du hjälper oss uppfostra våra barn till minst lika fina människor. Jag är lyckligt lottad som har dig i mitt liv!
Har du en svärmor som är hälften så fin som min tycker jag att du ska ta tillfället i akt och tacka henne för allt hon gett er. Jag tror att vi är rätt dåliga, i allmänhet, på att förmedla vår uppskattning för varandra. Jag hörde någon säga att vi bara är själar som just nu har en mänsklig upplevelse. Jag tycker att det är fint och jag tänker att gåvan med att ha en mänsklig upplevelse är att vi kan kommunicera med varandra. Ta vara på det.
Med detta hoppas jag att vi för alltid lämnar begreppet ”svår-mor” bakom oss. Krama om en svärmor i helgen!