Dessvärre befarar jag att du blir skogstokig när du inser att dagens bilar är som bräckliga – och därtill lättkränkta – fågelungar i jämförelse med de rejäla kärror du hade att göra med.

Antalet (onödiga) funktioner går före pålitlighet och stabilitet.

Tung plåt har blivit fjäderlätt plast.

Mekanik har bytts mot kretskort. Snart är tankning det enda man kan utföra utan en auktoriserad bilmekaniker vid sin sida.

Design går före funktion.

Larmsystemen piper för allt. Får vi inte tinnitus så leder det åtminstone till kollektivt vansinne.

Meka själv som du alltid gjorde, i jättegaraget som nästan var större än boningshuset, är bara att glömma.

Du borde komma ner hit, bli sådär röd i ansiktet och gorma lite. Veva igång Trafikmagasinet igen, så det blir opinion kring att det som förr kallades folkvagn och var för alla har transformerats till farkoster som kräver minst en civilingenjörsutbildning för att begripa sig på.

Jag tog nyss ett lån och köpte mig en sprillans ny bil för 200 000. En Renault Captur.

Hög, automat, söt och skön.

Den hade gått 6 kilometer när jag hämtade den i en stad 18 mil bort.

Strax därpå, när den gått 45 mil, tändes en varningslampa. En skiftnyckel dök upp på instrumentpanelen med texten ”Stop and check injection”. Jag gjorde det. Slog av motorn och startade den igen. Två gånger. Ingen skillnad.

Ringde bilfirman som sa att jag inte fick köra den alls. I stället skulle jag kontakta en bärgare för att transportera den till närmsta märkesverkstad eftersom den måste kopplas upp mot en dator.

Visst, allt gick givetvis på garantin – men ändå.

Felet då, tja det var något med kondens och därefter isbildning i turbons insprutningsrör för bensinen. Komponent som behövde bytas. Halledudane då.

Den hade stått ute i fyra nätter, i ett par minusgrader.

Jag svor först över de jädra fransoserna, för att de inte begriper att vi har vinter häruppe, men liknande fel tycks drabba vilket märke som helst.

De är bilar av sin tid, helt enkelt.

Hur ska detta sluta?

Med att de behöver vadderade garage med infravärme, vila hjulen mot en tempurmadrass, ha ett duntäcke över sig på nätterna och ständig tillgång till en privat dataingenjör?

Och varför anses billyset som en så oviktigt detalj numera? Halva fronten måste ju monteras bort på märkesverkstad när lamporna ska bytas.

Borde man inte kunna fixa en sådan vital grej själv, i regn och mörker längs en landsväg?

Nu skroderas om nästa bilgeneration, de självkörande som låter en sova under färd och vakna utvilad vid resans mål.

Kyss mig. Vid minsta minusgrad – eller ve, lite fukt! – lär man vakna upp i Boden i stället för Borås. Båda börjar ju på BO och har fem bokstäver i sina namn. Kan bli knepigt för kretskorten.

Gode tid. Ge mig en kärra med startvev. Och pappa, vid närmare eftertanke: stanna där du är.