Västerviksklassikern "En hälften av varje med en halv räk" på Åhmans.
Att luncha sig genom Västerviks restauranger på ett halvår var en brokig upplevelse. Från början av kyliga mars till slutet av heta augusti har jag besökt 36 olika ställen. Jag har testat utbudet i en högst ovetenskaplig undersökning.
Jag hittade en indisk krog som lagar underbar skånsk kalops, en exklusiv restaurang som infriar höga förväntningar och en oskyltad mackhörna som briljerar i lever.
Jag har mött överraskningar och besvikelser. Gediget mathantverk och smaklösa halvfabrikat. Anständiga och högst oanständiga priser. Bufféer och pytteportioner. Åretruntöppna, sommarstängda och sommaröppna krogar. Traditionell husmanskost, hamburgare och sallader. Svenskt och asiatiskt.
På slutet blev det lite körigt för att hinna besöka de sista på min lista och jag medger direkt att jag inte testat alla stadens lunchrestauranger, men jag har svårt att se att någon hunnit fler under samma tid. På näst sista lunchen blev det en stadig Västervikare, "En hälften av varje med en halv räk".
Som gästarbetande redaktionsvikarie har jag haft den lagade lunchmaten som min mättande trygghet under mitt dubbelliv här. I möjligaste mån har jag, på grund av min diabetes, hållit mig kort på potatis, ris, pasta och bröd. Det är ju inte helt enkelt.
Med min poängskala 1–5 har jag tagit med de avvägda intrycken hem.
Jag vill bli glad av det som serveras på tallriken. Även en grå torsdag vill jag få njuta av dofter och känna nya smaker. Jag efterlyser inte korslagda sparrisar eller extrema texturer. Det jag uppskattar mest är att man verkligen vill något med en dagens. En del ställen skulle jag mer än gärna vara stammis på och några få är jag glad att inte behöva återvända till.
Jag har den största förståelsen för att det kan vara hopplöst att brottas med personalbrist, tomma bord och skenande kostnader. Då högaktar jag verkligen kämparna i köken som med stolthet orkar prestera i vardagen.
Vacker och smaklig presentation mitt i veckan, Wong sushibar.
För mig som glad matamatör har ambitionen vägt tungt. I mitt slutomdöme har jag också vägt in kategorier som bemötande, fräschhet, pris, smidighet, salladsutbud, kaffe, helhetsintryck och det lilla extra som en liten efterrätt.
Nu undrar ni möjligen, med all rätt, vem som toppar min personliga "Guide Michelin". Man ska vara sparsam med femmorna och det blev ändå fem som inte lämnade mycket mer att önska. Slottsholmen, Thai Roi-et, Wong Sushibar, Burger Shack och Linnéas i Gamleby.
Leverstuvning med ris och lingon. En kärleksfullt tillagad klassiker på BC lunchbar.
Fisk och skaldjursgryta med grönsallad på Sjökanten, Hasselö.
Pocherad rödingfilé med krämig kräftsås med dillsauterade potatisar och smörfräst mangold på Matkultur.
Barbecuemarinerd ytterfile från ekogrisar, bakade tomater, rostad potatissallad och bearnaise, Mat-torpet, Solliden.
En ceasarsallad på Tant Gröns uteservering.