Realistisk fantasy för romantiker

En gammal myt fÄr nytt liv i en bÄde realistisk och romantisk nutidsinramning, nÄgot Ät H C Andersen möter 2000-talet.

Paula Beer Àr mycket bra i "Undine". HÀr med Jacob Matchenz.

Paula Beer Àr mycket bra i "Undine". HÀr med Jacob Matchenz.

Foto: Christian Schultz

Recension2021-07-23 06:40
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Drama-fantasy

Titel: Undine

Visas: pÄ bio

I rollerna: Paula Beer, Franz Rogowski, Maryam Zaree

Regi: Christian Petzold

Speltid: 91 minuter

Betyg: 3

Liksom nÀr det gÀller att beskriva musik Àr det frestande att lÀgga ihop flera genrer i ett ord för att beskriva vad som gÀller. SÄ Àr det ocksÄ i "Undine" som Àr ett slags modern saga eller fantasi, fast i en avskalad realistisk inramning. HÀr ocksÄ med en poetisk berÀttarteknik i allt det i grunden vardagliga. Christian Petzold har bÄde skrivit och regisserat, som han brukar, och har hÀr fortsatt med sitt lyckosamma par frÄn senaste filmen "Transit", Paula Beer och Franz Rogowski.

Paula Beer fick en vÀlförtjÀnt Silverbjörn vid Berlins filmfestival 2020 för sin roll som Undine Wibeau. Det Àr en ung kvinna som arbetar med att visa modeller om Berlins utveckling pÄ ett museum i staden. Under den förelÀsning vi fÄr följa en stund visar det sig att stadsnamnet kommer frÄn ett gammalt ord för trÀsk, eller möjligen en torr plats i ett trÀsk. Vattenkopplingen Àr viktig för historien som knyter ihop förr och nu.

Filmen inleds med en uppslitande separationsscen mellan Undine och hennes partner Johannes. Enligt myten om vattennymfen Undine, eller sjöjungfrun om man sÄ vill, mÄste hon om hon överges av sin Àlskade döda denne och ÄtervÀnda till vattnet. Men hon trÀffar strax efterÄt Christoph (Franz Rugowski), dykare till yrket, och allt verkar bra. Tills. ..

"Undine" Ă€r en film dĂ€r man inte ska berĂ€tta mer om handlingen. Den har flera dramatiska höjdpunkter men det mesta berĂ€ttas i ett lugnt, eftertĂ€nksamt tempo. Musiken Ă€r sparsam, den bestĂ„r egentligen bara av del av en cembalokonsert av J S Bach, spelad  pĂ„ piano av  VĂ­kingur Ólafsson, samt The Bee Gees gamla hit "Staying alive", den senare mest som ett slags mantra. Det gör att det blir en berĂ€ttelse som tar sig in via ett nĂ€stan omedvetet plan. Visst finns det stunder dĂ€r jag fĂ„r en lust att skynda pĂ„ filmen en aning, men det Ă€r sĂ€llan.

Paula Beer och Franz Rugowski Àr hÀr liksom i "Transit" ett starkt par tillsammans. Han hade kunnat fÄ vara med pÄ lite Silverbjörn han ocksÄ, Àven om det Àr Beer som tar största platsen. Christian Petzold Àr en udda filmskapare som det Àr spÀnnande att följa, han gör verkligen filmer som Àr annorlunda. För alla Berlin-Àlskare Àr det ocksÄ en extra bonus med miljöer och extra information. MÄste nog Äka dit igen snart.

Franz Rogowski spelar dykaren som finner ovÀntade saker i floden Spree.
Franz Rogowski spelar dykaren som finner ovÀntade saker i floden Spree.
LĂ€s mer om