När den snälla killen visar sig vara ett svin

"Någon annans tidsfördriv" marknadsförs som "en hyllning till chick lit" – och det stämmer på pricken.

Ann Edliden är född 1984. Hon bor i Stockholm och jobbar som journalist. "Någon annans tidsfördriv" är hennes första bok.

Ann Edliden är född 1984. Hon bor i Stockholm och jobbar som journalist. "Någon annans tidsfördriv" är hennes första bok.

Foto: Jessica Segerberg

Recension2021-07-24 06:45
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Roman

Ann Edliden

Någon annans tidsfördriv

Bokförlaget Polaris

Ja, här händer det saker – huvudpersonen Doris rör sig både bland bimbosarna i dokusåpavärlden i Stockholm och bland slashasarna som blev kvar hemma i Värmland (som hon ser det). Doris blev dumpad av pojkvännen och känner sig stressad över att inte längre vara 22 år. Hon är pressansvarig för skandalsåpan "Château amore" – ett pissjobb som hon avskyr. Särskilt när det visar sig att hon måste ljuga och fjäska med samma varma hand. Tur att spriten är gratis på mingelfesten. Väldigt gratis.

Ljuset i tillvaron är "Petter", killen som hon chattar med på en dejtingapp. Han skriver rara, bekräftande meddelanden, läser böcker och verkar bry sig – men dyker inte upp på första dejten. Snart visar det sig att han inte existerar och jakten på den som under flera alias lurar tjejer att skicka nakenbilder kan börja.

Allt är lättsamt skildrat, lite som en romantisk komedi med tokiga bifigurer och många bihandlingar. Det är bakfyllor och röda mattor (som är lila eftersom det är sponsorns färg), bantningsluncher och skvallerjournalistik. En samtidsparodi som muntert surfar runt på ytlighetens vågor.

Rumskompisen, såpadeltagarna, Värmlandsmamman med den tystlåtne sambon, den hopplösa pappan – alla är ändå skildrade med värme. Något stort djup i känslor får man inte vänta sig. Jag tycker också att tempot dras ned av de många chattkonversationerna. Och att 365 sidor är för långt för denna charmiga bagatell.