Under ett seminarium på Bokmässan i Göteborg berättar hon att arbetet satte i gång efter att hon i somras tagit emot utredningen "Så fri är konsten" från Myndigheten för kulturanalys.

– Det som gjorde mig mest bekymrad var att det var så många konstnärer, jag tror det var 33 procent, som uppgav att man låtit bli att söka offentligt stöd för att man känner att man styrs i innehållet. Naturligtvis finns det då en risk för anpasslighet hos dem som har sökt, sade Amanda Lind som berättade att hon också kommer att ha en dialog med såväl bidragsgivande myndigheter som regioner och kommuner.

Hon framhöll samtidigt att de aktuella regleringsbreven och styrdokumenten är tillkomna under lång tid och under flera regeringar.

– Det här är målsättningar och uppdrag i regleringsbrev som funnits i rätt många mandatperioder, som har kommit fram i samhällsanda och med goda ambitioner och som vi behöver hitta rätt riktning på.

Hur ska då ännu ouppfyllda kulturpolitiska mål om mångfald och brett deltagande uppnås utan att konstens frihet hotas?

– Vi gör inte det genom att en konstnär ska fylla i en blankett och kryssa i om det är x antal etniska minoriteter som är med i en teaterpjäs. Så kan det inte se ut, framhöll Calle Nathanson, vd för Folkets hus och parker, som också deltog i seminariet.