Nationalmuseums nya ledare presenterades vid en pressträff på torsdagseftermiddagen. Efter årsskiftet tar han över efter Susanna Pettersson som valde att sluta i förtid. Den 53-årige Patrick Amsellem har ett förflutet som kurator på Rooseum i Malmö och på Brooklyn Museum i New York. Sedan 2011 har han varit chef, först på Skissernas museum i Lund och sedan 2020 på Statens konstråd.

– Jag är väldigt tacksam för förtroendet att leda Sveriges främsta kulturarvsinstitution och jag är ödmjuk inför uppgiften, inte minst i det här tuffa ekonomiska läget. Det är viktigt att ta på allvar att det krävs tuffa prioriteringar, säger Patrick Amsellem, som samtidigt ville lyfta blicken och se framåt.

Ett övergripande mål för den nye överintendenten är att göra kulturinstitutionen tillgänglig för en bredare publik.

– Nationalmuseum både är och ser ut som ett konstens tempel. Trappan är väldigt hög och väldigt brant, men jag vill att vi på riktigt ska arbeta för att museet ska vara en angelägenhet för betydligt fler människor i samhället – utan att ge avkall på den konstnärliga höjden, säger Patrick Amsellem.

Extern finansiering

Amsellem tar över chefskapet för ett museum som befinner sig i ett minst sagt ansträngt ekonomiskt läge. Sedan Nationalmuseum 2018 nyöppnade efter fem års renovering har publiken strömmat till, men höjda lokalkostnader är en bidragande orsak till att ekonomin ändå inte går ihop.

I somras skrev den tidigare chefen Susanna Pettersson att museet, trots besparingar, framflyttade utställningar och två stängda dagar i veckan, har "ett strukturellt underskott på 40 miljoner kronor". I regeringens budget för 2024 får museet höjt anslag på 10 miljoner kronor. Hur stort årets underskott blir är ännu oklart.

Patrick Amsellem beskriver situationen som "en realitet som inte är unik för Sverige" och säger att han vill utveckla arbetet med extern finansiering – något han säger sig ha goda erfarenheter av från Skissernas museum i Lund.

– Det kan handla både om privata donationer såväl som sponsring från stiftelser och näringslivet. Går man bara till Norge så är det här en självklarhet, men i Sverige saknas infrastruktur för det. Kulturlivet behöver lära sig att hantera den här frågan, men det som är helt centralt är att man arbetar med integritet, säger han.

Rembrandt bli kvar

I rapporteringen om Nationalmuseums skrala ekonomi har ett av museet paradverket "Batavernas trohetsed" hamnat i fokus. Målningen har hängt på Nationalmuseum i över 150 år, men sedan 2018 kräver Konstakademien, som länge deponerade målningen gratis, en hyra på 400 000 kronor per år.

Det är en summa som det ekonomiskt trängda Nationalmuseum inte längre tycker sig kunna betala och det har talats om en flytt av målningen till såväl Rijksmuseum i Amsterdam som Zornmuseet i Mora.

Här har Nationalmuseum nye intendent klara besked: tavlan blir kvar.

– Precis som de flesta som brinner för museums roll att ta hand om och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet är jag av den uppfattningen att "Batavernas trohetsed" ska fortsätta att ha sin plats på Nationalmuseum, så att fler generationer kan få sina första stora konstupplevelser i mötet med det här gåtfulla mörkret.

– Jag är dessutom hedersledamot i Konstakademien och övertygad om att vi i konstruktiva och respektfulla samtal väldigt snart kan finna en bra lösning på den här frågan, säger Patrick Amsellem.