Bouzoukimusiken i filmen "Zorba" (1964) med Anthony Quinn i huvudrollen gjorde honom världskänd men Mikis Theodorakis musik spänner över såväl grekisk folkmusik som mer orkestral symfonisk musik.
Ett av hans internationellt mest kända verk är tonsättningen av den chilenske diktaren Pablo Nerudas "Canto General".
Andra kända sånger är "En sång om frihet", med svensk text av Bo Setterlind, "Det är tid att sjunga sånger" och "Kampen ska fortsätta" som Lars Forssell har tolkat. Mikis Theodorakis har också gästat Sverige många gånger. Första gången var 1971, då som dirigent för Radiosymfonikerna.
"Mitt livs mentor"
Den finländska sångerskan Arja Saijonmaa träffade Mikis Theodorakis i Helsingfors i början av 1970-talet. Det var ett möte som förändrade hennes liv i grunden.
– Det var magi. Mikis och hans musik har betytt allt för mig. Han är mitt livs stora mentor, både filosofiskt och musikaliskt, säger hon och fortsätter:
– Hans sånger har en lyrisk kvalitet som är evig, samtidigt som de alltid är aktuella, med sina budskap om frihet och rättvisa. Politiken var bränslet för hans konstnärskap. Han har stått på barrikaderna, suttit i fängelse, dött och återuppstått, men hela tiden skrivit musik, på toalettpapper, på alla möjliga sätt. Han hade inte överlevt utan att göra det. Det var en oemotståndlig motivation för mig att börja sjunga.
Efter det första mötet följde Arja Saijonmaa med Mikis Theodorakis på världsturné. Därefter följde en djup vänskap och "ett genuint samarbete under många år", som bland annat mynnade ut i att Arja Saijonmaa introducerade Theodorakis låtskatt för en nordisk publik, genom att framföra hans sånger översatta till svenska och finska.
– Hans musik är i djupaste mening en musik som kan engagera alla, konstaterar hon.
En av revolutionärerna
Musiker- och kompositörsparet Monica och Carl-Axel Dominique både träffade Mikis Theodorakis och spelade hans musik.
– Vi fick ju kontakt redan i slutet av 1960-talet, han var en av revolutionärerna kan man säga, säger Carl-Axel Dominique.
TT: Kan ni beskriva hans musik?
– Det bygger väldigt mycket på den folkloristiska traditionen, säger Monica Dominique, som precis som sin man fastande för det gränsöverskridande i Theodorakis musik.
– Han var ju i Sverige vid flera tillfällen, många gånger när vi hade konserter med hans musik.
TT: Vad har han betytt som kompositör?
– Han har varit ett färgstarkt inslag i musiken, säger Monica Dominique.
Verklig föregångare
– Det var så mycket modernism i musiken på den tiden. Och de som höll på med modern musik saknade ofta traditionskänsla. Men han stod för både det nyskapande och för tradition. Han var en föregångare, säger Carl-Axel Dominique.
Mikis Theodorakis var också en stor politisk förebild som motståndsman.
Efter andra världskriget fängslades han för sitt samröre med de grekiska partisanerna. Från 1964 satt Theodorakis i parlamentet, men fängslades åter 1967 av juntan, som förbjöd hans musik. Efter internationella påtryckningar tilläts han 1970 lämna Grekland och turnerade sedan världen över som en av landets främsta nationalsymboler.
Efter återkomsten till Grekland 1974 fortsatte Theodorakis att vara både konstnärligt och politiskt aktiv som parlamentsledamot för vänstern 1981–86 och för högern 1989–93 med en ministerpost 1990–92.
Han verkade därefter som musikchef vid grekiska radions och televisionens symfoniorkester och kör.
Theodorakis grät
Under fängelsetiden skrev Theodorakis musik som Carl-Axel Dominique senare skulle komma att spela. Monika Dominique minns hur kompositören reagerade när han första gången fick höra det han skrivit på noter.
– Mikis Theodorakis satt i salongen med sina livvakter och grät. Det var ganska häftigt, minns Monica Dominique.
Dirigenten Arne Almroth turnerade under 1980-talet med Mikis Theodorakis och dirigerade själv "Canto General" på Dalhalla 2005 för att fira Mikis Theodorakis 80-årsdag.
– Han var en av vår tids främsta melodiker, han hade förmågan att skriva vackra, enkla melodier med en melodisk kvalitet som fastnade. När man hade hört en av hans sånger så bar man den med sig, säger Arne Almroth.
Stor betydelse i Norden
Det finns många svenska och nordiska artister som har arbetat med honom och hans musik, påpekar Arne Almroth.
– Vi är nog många som kan skriva under på att det har påverkat oss och styrt vår konstnärliga utveckling, säger han.
Att Mikis Theodorakis musik fått ett sådant fäste i Norden beror till stor del på Arja Saijonmaa. Hon minns när hon medverkade i en musikal baserad på hans musik på Riksteatern 1974, och hur den togs emot med "storm och öppen famn".
– Jag skapade en trend, det var Mikis-feber överallt. Jag sörjer honom tillsammans med Greklands folk, för han präntade sig djupt in i Greklands hjärta, han gav landet sin identitet, men det finns en djupt rotad kärlek till hans musik även här i Norden.
2011 skrev Arja Sijonmaa en bok om sin relation till den grekiske musikern: "En ung naken kvinna – mötet med Mikis". Ett par år senare satte hon upp en musikföreställning baserad på boken. Mikis Theodorakis fanns hela tiden med i processen. Arja Saijonmaa beskriver honom som "briljant i skallen in i döden". Men planerna på att tillsammans sätta upp föreställningen i Grekland hann aldrig bli verklighet.
– Det är oerhört sorgligt att en epok har gått i graven, men den lever vidare i hans musik. För musiken finns kvar, och jag finns kvar, och jag kommer att göra mitt bästa för att hålla denna unika människas gärning vid liv.
Rättad: I en tidigare version angavs en felaktig sångtitel.
