Både Malmö och Borås har hoppat av med motiveringen att satsningen skulle bli för dyr. Men Emilia Töyrä (S), ordförande i kultur- och utbildningsnämnden i Kiruna, har ett annat perspektiv och menar att ett europeiskt kulturhuvudstadsår i Kiruna skulle kunna driva på den inflyttning som staden behöver.

– Vi har ett enormt behov av inflyttning men vad ska alla de här människorna göra förutom att jobba? Att i ekonomiskt svåra tider våga satsa på kulturen tror vi ger ekonomisk återbäring men framför allt att vår befolkning blir mer välmående säger hon till Kulturnytt.

Hon är besviken över det låga intresset bland svenska städer och räds inte konkurrensen från Uppsala.

– Det är en utmaning att ställas mot en så pass stor kommun men Kiruna har något som är mycket mer unikt sett ur ett europeiskt perspektiv.

Även Patric Kiraly, huvudprojektledare för kulturhuvudstadsåret vid Uppsala kommun, önskar konkurrens från fler svenska städer.

– Jag tror att vi behöver rannsaka oss i Sverige om hur vi omhändertar den europeiska dimensionen, hur man värdesätter projekt som dessa.

Fortfarande finns tid för svenska städer att tänka om. En första ansökan ska vara inlämnad före den 2 januari 2024. De städer som går vidare ombeds lämna in en kompletterade ansökning samma år.

Hittills har två svenska städer varit europeiska kulturhuvudstäder: Stockholm 1998 och Umeå 2014.