Rapporten baseras på en enkät från branschorganisationen Sveriges Museer, där 98 av 209 tillfrågade museichefer svarat på frågor kring sina verksamheter – och lägesbilden vittnar om ett fortsatt tufft läge för näringen, som drabbats hårt av de senaste två årens pandemi.
Tre femtedelar av cheferna svarar att det ekonomiska läget vare sig förbättrats eller försämrats jämfört med fjolårets dystra siffror.
Än allvarligare är att hälften larmar om att otillräckliga resurser leder till att man brister i insamlandet av samtidsdokumentation, vilket kan resultera i hål i framtida samlingar, enligt Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.
– Samtidsdokumentation handlar ofta om sådant som är på väg att försvinna. Samlas det då inte in, försvinner ett stycke nutidshistoria för framtiden – och det är allvarligt. Enligt museilagen ska museerna ägna sig åt aktiv samlingsförvaltning och det innebär bland annat att just komplettera samlingarna, säger hon.
"Spiken i kistan"
Rapporten visar också att museinäringen är fortsatt hårt drabbad av pandemin. Publikbegränsningar och restriktioner har lett till en halvering av antalet besökare under de senaste två åren, och enligt Maria B Olofsson har också framförallt de museer som tidigare levt på publikintäkter drabbats hårdast.
– Flera museer nämner pandemin som spiken i kistan, och de som har drabbats hårdast är sådana som tidigare hade det ganska bra. Det handlar om museer som delvis finansierades av besök eller genom samarbeten – och då dessa delar fallit samman under pandemin, sitter de plötsligt bara på anslagen, säger hon.
Ser museernas potential
Men allt ser inte dystert ut vad gäller den svenska museinäringen – ett positivt inslag i rapporten är att en stor andel av de svenska museicheferna har en stark tilltro till museernas potential.
82 procent framhäver institutionernas möjlighet att vara starka samhällsaktörer som bidrar till det offentliga samtalet, vilket förvisso är en minskning från föregående års 89 procent – men trots det ett positivt resultat, enligt Maria B Olofsson.
– Åtta av tio av museicheferna känner att de spelar en viktig roll i samhället. Det tycker jag är väldigt viktigt att tänka på – att de i sin roll ser olika möjligheter, säger hon.