"Rokoko!" skanderar den unga publiken som snart fÄr hitta pÄ repliker och till och med ge regi. Guidningen börjar vid Dramatens barnscen, Lejonkulan, i Stockholm dÀr barngruppen ska "Följa Tjorven" i sökandet efter teaterns skyddsgudinna, Thalia. Men framför allt handlar det om att skapa teatermagi pÄ "en arbetsplats dÀr vuxna sminkar sig, klÀr ut sig och leker", vilket gÀller Àven för konstformen drag.
ââOm man vill erbjuda ett barn en upplevelse av teatern som Ă€r extra allt, dĂ„ Ă€r drag föredömligt â det Ă€r teater upphöjt till max, sĂ€ger Per Ăhagen efterĂ„t.
BÄde han och Razmus Nyström, Lillan, Àr skÄdespelare pÄ Dramaten. Under pandemin startade de dragduon HBTQUL (uttalas HBTkul) och gjorde sketcher pÄ Instagram. NÀr Unga Dramaten ville arrangera en barnguidning pÄ teatern föreslog de tvÄ skÄdespelarna Lillan och Tjorven som guider och fick napp direkt.
Inte samma sketcher
Under den senaste partiledardebatten i SVT förklarade SD:s Jimmie Ă kesson sitt motstĂ„nd till dragartisters barnförestĂ€llningar med att "det hĂ€r Ă€r för vuxna, inte för barn". Men Razmus Nyström och Per Ăhagen gör inte samma sketcher för fem- till sjuĂ„ringarna som pĂ„ sociala medier.
ââAtt sĂ€ga att drag inte Ă€r lĂ€mpligt för barn Ă€r ju som att sĂ€ga att musik inte Ă€r det, eller film eller tv. Allt beror ju pĂ„ vad man gör! Det vi vill Ă€r att sĂ€nka ribban till huset, jag Ă€r övertygad om att vartenda barn som varit pĂ„ den hĂ€r vandringen kommer att Ă„ka förbi och sĂ€ga "dĂ€r var vi och lekte med tvĂ„ clowntanter", sĂ€ger Per Ăhagen.
Det var inte för att gÄ i polemik med Sverigedemokrater som de började göra sin guidning.
ââIngen av dem som skrivit saker har ju varit hĂ€r sjĂ€lv. Om man sett drag nĂ„gon gĂ„ng kanske det Ă€r för en vuxenpublik pĂ„ en klubb dĂ€r alla Ă€r över 18. Det hör inte hemma för en barnpublik, det finns ingen drag queen i vĂ€rlden som anvĂ€nder den typen av sprĂ„k inför barn. Man anvĂ€nder olika manus och tilltal. Jag skulle inte svĂ€ra i kyrkan och jag svĂ€r inte inför barn heller, sĂ€ger Razmus Nyström.
PĂ„ nolltid
PÄ landets bibliotek har SD-ledamöters försök att stoppa sagostunder med dragartister resulterat i att dessa i stÀllet nu fÄr Ànnu mer publik och uppskattning, berÀttar Björn Orring, tf generalsekreterare pÄ Svensk biblioteksförening. Och pÄ Dramaten har fyra nyinsatta barnguidningar med Tjorven och Lillan sÄlt slut pÄ nolltid.
Varför vill Sverigedemokrater stoppa just drag queens i skattefinansierad barnkultur? Andreas Johansson Heinö, förlÀggare pÄ tankesmedjan Timbro och tidigare statsvetare vid Göteborgs universitet, pekar pÄ det stora mediala genomslaget för en till synes "enkel frÄga".
ââDet Ă€r ingen invecklad diskussion om skattesatser eller reduktionsplikt och inflationsjusterade skattehöjningar, det Ă€r en ja- eller nejfrĂ„ga, ska det fĂ„ förekomma eller inte, sĂ€ger Andreas Johansson Heinö, som menar att kritiken samtidigt formuleras utifrĂ„n det som han kallar "SD:s vĂ€sen".
ââDet hĂ€r blir en symbol för en mycket viktigare diskussion som handlar om kulturkriget, om vilket samhĂ€lle vi ska ha, om vilka normer som ska vara vĂ€gledande och vilket utrymme som ska ges till religiösa, etniska och sexuella minoriteter. I det hĂ€r fallet tangerar det ju frĂ„gan om sexuella minoriteter och hela den ganska hetsiga diskurs som finns kring transpersoner som associeras till detta.
Men reaktionerna kan inte enbart förklaras med transfobi, menar han.
ââDet finns tveklöst inslag av det, det Ă€r bara att titta pĂ„ hur en del Sverigedemokrater uttrycker sig, men det handlar ocksĂ„ om att man tycker att det Ă€r "dĂ„lig kultur". SD vill ha nationell svensk kultur i första hand, den ska vara uppbygglig och inte provokativ, och det hĂ€r anses vara provocerande.
I den senaste partiledardebatten i SVT upprepade Jimmie à kesson namnet "Skamlös vinhora" trots att ingen dragartist anvÀnt det namnet under nÄgon av de SD-kritiserade sagostunderna pÄ bibliotek.
Om partiet tidigare kritiserat konkreta kulturuttryck â som vilken konst kommunerna ska köpa in â omfattar det nuvarande "kulturkriget" ocksĂ„ hur mĂ€nniskor ska leva, framhĂ„ller Hanna Carlsson, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap pĂ„ LinnĂ©universitetet. Hon forskar om politiseringen av folkbiblioteken och tycker sig se en breddning av SD:s kulturbegrepp.
ââDet hĂ€r handlar inte i första hand om det artistiska uttrycket drag, utan om vad det representerar i förhĂ„llande till livsstil och normer, man nĂ€rmar sig mycket mer den kulturkrigsdebatt som förs i USA. Sedan finns det ocksĂ„ missuppfattningar om vad de hĂ€r sagostunderna innehĂ„ller.
Bred acceptans
Kring homosexualitet rĂ„der numera en bred acceptans â sĂ„ gĂ„r resonemanget Ă„tminstone i USA, konstaterar Lena Martinsson, professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet.
ââDen striden Ă€r vunnen, men transfrĂ„gan Ă€r inte vunnen pĂ„ samma sĂ€tt. DĂ€r finns inte samma enighet i samhĂ€llet och dĂ„ ser man möjligheten att göra en, som jag tycker, populistisk vĂ€ndning av detta.
Lika symptomatiskt som att SD kritiserar "mÀn i klÀnning" Àr att dessa framstÀlls som ett hot mot barnen, framhÄller Jeanette Sundhall, Àven hon genusvetare vid Göteborgs universitet. Att lyfta fram just barnen som symbol för nÄgot man vill skydda Àr en klassisk strategi, pÄpekar hon.
ââ HĂ€r blev ju bibliotek tvungna att kalla in vakter för att skydda barnen mot dem som sade att de ville skydda barnen â alltsĂ„ högernationalisterna. Det Ă€r vĂ€ldigt ironiskt!
SD:s kulturpolitiske talesperson Alexander Christensson har tackat nej till intervju om partiets syn pÄ drag queens.