I Danmark lanserades idén om en kulturkanon av den konservative kulturministern Brian Mikkelsen 2004. Danmarks politiska ledning dÄ liknade dagens svenska: En liberalkonservativ regering som byggde pÄ stöd frÄn ett högernationalistiskt parti.
Mette Davidsen-Nielsen, kulturredaktör pÄ tidningen Politiken, Àr dÀrför inte förvÄnad över de svenska planerna pÄ en kulturkanon, som manifesterats i Tidöavtalet.
ââDet Ă€r klassiskt. I Sverige Ă€r det kopplat till nationalism och det var det Ă€ven i Danmark. Det Ă€r nationalistiskt och konservativt. Det Ă€r ett mycket konkret sĂ€tt att omsĂ€tta sin hĂ„llning till kulturpolitik, sĂ„ det Ă€r inte sĂ„ förvĂ„nande.
Men frÄgan Àr dÄ hur en kulturkanon pÄverkar ett samhÀlle. I Danmark sattes sju fackgrupper samman för att utse danska mÀsterverk inom arkitektur, design, scenkonst, bildkonst, litteratur, film och musik. Resultatet presenterades i en bok och pÄ en hemsida.
ââDet var ett stort prestigeprojekt för den dĂ„varande kulturministern, alla möjliga kulturpersonligheter engagerades. Det var en jĂ€tteapparat som sattes i gĂ„ng, sĂ€ger Mette Davidsen-Nielsen.
Levde i sex Ă„r
PĂ„ en punkt blev projektet genomlyckat, tycker hon: Det satte i gĂ„ng en kulturdebatt som engagerade brett â under nĂ„gra Ă„r.
ââDet var ett enormt arbete som blev fĂ€rdigt 2006, men redan 2012 lades hemsidan ner. Det sĂ€ger nĂ„got att det levde i sex Ă„r. Det Ă€r ingen som riktigt talar om den dĂ€r kanonen i Danmark lĂ€ngre.
I Danmark har de svenska kanonplanerna rönt uppmÀrksamhet och Mette Davidsen-Nielsen tycker sig se samma argument, bÄde för och emot, upprepas pÄ nytt.
ââNi uppför ett förutsĂ€gbart stycke teater.
Inom det danska skolvÀsendet har dock landets litteraturkanon, sÀrskilt framtagen och anpassad för högstadie- och gymnasieelever, fÄtt en enorm betydelse. Den styr i allra högsta grad undervisningens innehÄll och skolböckernas utformning Àn i dag. Karen Blixen Àr den enda kvinnliga författaren som förÀrats en plats pÄ listan.
ââEn nybakad student undrade för ett par Ă„r sedan varför kanon nĂ€stan inte innehĂ„ller nĂ„gra kvinnliga författare, sĂ€ger Mischa Sloth Carlsen, lektor pĂ„ AurehĂžj gymnasium i Gentofte.
Kollektiv glömska
Som talesperson för DansklÀrarföreningen driver hon sedan dess kravet pÄ att listan ska revideras, inte bara pÄ grund av den skeva könsfördelningen.
ââEn kanon kan anvĂ€ndas för att skapa ett kollektivt minne. Nackdelen Ă€r att man samtidigt glömmer mĂ„nga andra. Det uppstĂ„r en kollektiv glömska.
Det Àr inget fel pÄ de 14 författarna pÄ listan, understryker hon, problemet Àr alla de som inte Àr med.
Hon tar filosofen och teologen SÞren Kierkegaard som exempel. Eftersom han ansÄgs för svÄr för högstadieeleverna finns han inte med. Likadant med Jens Peter Jacobsen, en av det moderna genombrottets allra största författare i Danmark, och poeten Inger Christensen, som i slutet av sin levnad ofta lyftes fram som tÀnkbar Nobelpristagare.
Ett annat problem för dansklÀrarna Àr att kanon Àr nationell, samtidigt som deras arbetsuppgift Àr att ge en nordiskt orienterad undervisning. Henrik Ibsen, August Strindberg och Edith Södergran hör alltsÄ ocksÄ till de författare som fÄtt en mer undanskymd roll efter kanons intrÀde i den danska skolvÀrlden.
ââOm du frĂ„gar dansklĂ€rare sĂ„ Ă€r det mĂ„nga som vill bli av med listan, för de tycker att den Ă€r meningslös och att den ger en skev syn pĂ„ litteraturen. Men det finns ocksĂ„ mĂ„nga som tycker att det Ă€r bra att vi har en kanon.
SolnedgÄngsklausul
DansklÀrarföreningens kompromiss Àr att driva tvÄ krav: Det ska vara en bruttolista och den ska ha en solnedgÄngsklausul.
Med bruttolista menar föreningen en utvidgad lista pÄ till exempel 30 namn i stÀllet för 14, vilket skulle ge lÀrarna en större flexibilitet. Klausulen skulle innebÀra ett obligatoriskt krav pÄ uppdatering av listan vart tionde Är, vilket skulle göra den lÀttare att anvÀnda i undervisningen. VÀrlden förÀndras konstant och dÀrmed ocksÄ författares relevans.
ââDet kan absolut finnas en mening med kanon, den stimulerar ett samtal om vad vi tycker Ă€r viktigt, om den Ă€r sammanstĂ€lld pĂ„ ett meningsfullt sĂ€tt, sĂ€ger Mischa Sloth Carlsen.
Personligen tycker hon egentligen att listan Àr överflödig, eftersom vÀlutbildade och engagerade lÀrare sjÀlva har förmÄgan att göra ett urval. Men nu har den funnits i nÀstan 20 Är och dÄ fÄr hon förhÄlla sig till det.
ââDen har blivit som en planta som har slagit rot. Vi kan inte rycka bort den, sĂ„ dĂ€rför Ă€r det viktigt att vi fĂ„r den att vĂ€xa Ă„t rĂ€tt hĂ„ll pĂ„ ett sĂ€tt som vi sjĂ€lva kan pĂ„verka.