– Vi står fast där vi har varit hela tiden, vi tycker inte att det är ett bra förslag. Det handlar om vilket samhälle man vill ha – vill man ha ett angiverisamhälle? Nej, det vill inte DIK:s medlemmar se, säger förbundsordförande Anna Troberg.

Tidöpartierna går nu vidare med förslaget om anmälningsplikt. Men nio av tio bibliotekarier bland DIK:s medlemmar är starkt kritiska, enligt Anna Troberg, och i fritextsvar i en enkät skriver många att de hellre slutar om förslaget går igenom.

– Man har inte valt att bli bibliotekarie eller jobba på ett museum för att ange människor. Det är en helt annan verksamhet, säger hon.

Potentiell rasprofilering

Enligt bibliotekslagen ska biblioteken vara öppna för alla, utan undantag, understryker Anna Troberg. Hon undrar också hur anmälningarna konkret skulle gå till.

– Man ska anmäla någon som inte har papper, men hur vet man hur en sådan person ser ut? Vad är det regeringen vill att man ska titta efter? Ska man titta efter någon som inte ser ut som att den kommer från Sverige från fem generationer tillbaka? Det blir en potentiell rasprofilering.

Hon framhåller också att personal på museer har varit hårt drabbade av hot och hat i sin arbetsmiljö, och hävdar att det här skulle addera en ny potentiell konfliktyta. DIK kommer att arbeta för att regeringen ska skrota hela förslaget.

– Om man gör undantag för yrkesgrupp efter yrkesgrupp är det kanske för att grundförslaget är väldigt dåligt.

"Gör platsen otrygg"

Anna Troberg argumenterar för att biblioteken är en av de sista öppna demokratiska platserna i samhället.

– Det är viktigt att värna dem. Och om man genom ett sådant här förslag gör platsen otrygg för vissa så kommer de man gör den otrygg för välja att inte gå dit. Och den gruppen är mycket större än gruppen man försöker komma åt.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktighet om bibliotekslagen.