Inger Alfvén föddes i Stockholm 1940 och tog socionomexamen 1964. Återkommande teman i hennes författarskap är existentiella och moraliska konflikter, som könsroller, kärlek och ensamhet.

"Dotter till en dotter" från 1977 brukar räknas som hennes genombrottsroman. Andra kända romaner är "Städpatrullen" (1976) "s/y Glädjen" (1979) som filmatiserades 1989, "En moder har fyra döttrar" (1994) och "Mandelkärnan" (2006).

Tillbringade somrarna i Kärradal

När TT når litteraturvetaren och journalisten Maria Schottenius befinner hon sig bara några hundra meter från det hus i Kärradal utanför Varberg där Inger Alfvén tillbringade sina somrar som barn. Schottenius berättar att det var modern Kerstin Eriksons släkthus, där hon och fadern Nobelpristagaren i fysik Hannes Alfvén bodde tillsammans med familjen.

"Inger Alfvén älskade sitt sommarställe, och på många sätt har det satt spår i hennes författarskap", skriver Maria Schottenius i en kommentar till TT.

Hon fortsätter:

"Hon hade ett särskilt sinne för de subtila komplikationer som kunde rymmas i en familj. Och hon var oerhört skicklig på att lägga ut nät av psykologiska förutsättningar för att sedan dra åt kring den sprattlande fångsten. Partnerbyten kunde, som hos Shakespeare ske nästan omärkligt som i ringdans, när alla plötsligt står med en ny person i handen".

"Hon såg människor"

Eva Bonnier, förläggare på Albert Bonniers förlag, var Inger Alfvéns förläggare under många år. Hon beskriver sin relation med Alfvén som både professionell och vänskaplig.

– Inger blev med åren en ikon för yngre svenska författare. Hon har givit oss en rad fantastiska romaner.

TT: Vad var hennes styrka som författare?

– Hennes relationsskildringar. Hon såg människor och hur personer reagerar – det som är viktigt när man skriver.

Maria Schottenius beskriver hur relationsskildringarna berörde henne:

"Man var alltid säker i hennes litterära känslighet, men osäker i de psykologiskt raffinerade familjeberättelser hon utsatte oss för. Skarp, djup, tankeväckande. Inger Alfvén kunde sitt hantverk och visste vad hon ville använda det till".

2002 debuterade Alfvén också som dramatiker med pjäsen "Regnbågens rot".

Parallellt med författarskapet har hon även arbetat som handledare i Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet.

Inger Alfvén blev 82 år gammal och avled i stillhet under natten mot tisdagen.

Rättat: I en tidigare version hade Inger Alfvéns far Hannes Alfvén fått fel förnamn.