Det sÀrskilda fritidskortet till barn och unga mellan 8 och 16 Är ska kunna anvÀndas till exempelvis idrotts- och friluftsaktiviteter men ocksÄ till kultur. Reformen ingick i Tidöavtalet och regeringen ger nu fem myndigheter, dÀribland Statens kulturrÄd, i uppdrag att se över vad som krÀvs för att det ska kunna införas.
Torgny Sandgren pÄ KulturskolerÄdet vet Ànnu inte om fritidskortet kan betala för de olika aktiviteterna i kommunala kulturskolan.
ââAlla möjligheter som staten kan bidra med för att ge unga möjligheter till kulturutövande ser vi positivt pĂ„ och det ska bli spĂ€nnande att se vilken konstruktion man vĂ€ljer, sĂ€ger han â men framhĂ„ller samtidigt att kulturskolorna inte har nĂ„got problem med efterfrĂ„gan till kurserna.
ââVi har 40 000 elever som stĂ„r i kö. Vi behöver helt enkelt mer resurser sĂ„ att vi kan anstĂ€lla fler lĂ€rare, och dĂ€r har ju regeringen halverat det statliga stödet pĂ„ 200 miljoner till 100 miljoner. Situationen i kommunerna Ă€r anstrĂ€ngd. I ett sĂ„dant lĂ€ge kan det vara en utmaning att hantera en ökad efterfrĂ„gan, sĂ€ger Torgny Sandgren.
Under 2024 ska 731 miljoner kronor avsÀttas till fritidskorten som frÀmst ska gynna barn- och unga i socioekonomiskt utsatta omrÄden.
Kulturminister Paris Liljestrand (M) berÀttar i ett pressmeddelande att hon ser fritidskortet som en "framtidsinvestering" som kan göra kulturen tillgÀnglig för fler.