– Nu får vi en scen som anpassar sig till produktionen i stället för tvärtom, säger teaterchefen Kitte Wagner under en första rundvisning.
Den 24 februari blir det premiär för Shakespeares "En midsommarnattsdröm" på stora scenen och då måste allt vara klart. Men Kitte Wagner kan inte låta bli att lägga till ett "peppar, peppar" för säkerhets skull. Mycket arbete återstår nämligen innan 110-miljonerssatsningen är i mål.
När Kitte Wagner började jobba här för drygt sex år sedan hade hon känslan av att sitta på en gömd juvel – ett fantastiskt arkitektoniskt verk från 1899 med en enorm potential, som inte riktigt kom till sin rätt.
Brittiska teaterarkitekter
Teaterarkitekter från den brittiska studion Haworth Tompkins anlitades för att ta ett helhetsgrepp.
– De kom hit och sade att det här borde vara en turistattraktion för hela Europa, eftersom det finns så få hippodromteatrar kvar.
På deras förslag kommer teatern nu att få en ny entré ut mot Kalendegatan i centrala Malmö, där det första som möter besökarna blir ett teaterkafé i två våningar och en ateljé för utåtriktad verksamhet.
En innergård, som tidigare huserat soptunnor och en cykelparkering, har förvandlats till ett stort, inglasat rum som teaterbesökarna slussas genom in till den runda hippodromen via en dörr som ursprungligen var cirkushästarnas ingång.
Allra störst tillfredsställelse uttrycker teaterchefen över de nya förutsättningarna för dramatiken. Akustiken har förbättrats, scenen har blivit mer flexibel och alla i publiken kommer att se bra.
Eftersom de publika ytorna utanför själva teaterrummet har blivit större blir det också möjligt att ta emot fler besökare. Det maximala antalet sittplatser blir nu 516 i stället för 380.
Kommer närmare
I den nya utformningen, där stolsraderna följer de cirkelformade väggarna, krymps avståndet mellan skådespelare och publik.
– Det här har vi aldrig haft, att publiken är så nära att man kommer att kunna känna lukten av svett från skådespelarna, säger Kitte Wagner.
Detta anser hon är helt avgörande för den typ av teater som Malmö stadsteater vill vara.
– Publiken behöver komma nära. Det är därför vi går på teater, det är för att se skådespelarna live, se deras ögon. Annars går vi på bio.