Årets kulturbudget blir 9,032 miljarder kronor. Det innebär en minskning på cirka 1,1 miljarder kronor jämfört med fjolårets budget på 10,133 miljarder kronor som dåvarande kulturministern Amanda Lind (MP) beskrev som "historiskt hög" – något som delvis förklarades med extra kris- och stimulansstöd på grund av pandemin.
– Trots det presenterar vi den näst högsta kulturbudgeten i nominella tal, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M) som talar om "en omfattande kulturbudget".
Den nya regeringen beskriver på flera ställen hur avgörande den förra regeringens pandemistöd har varit för det fortsatta konstnärslivet. Man konstaterar också att återhämtningen tar tid men gör inga fortsatta stödsatsningar – något som både Återstartsutredningen och kulturbranschen starkt har efterfrågat.
– Vi ser att de pandemistöd man har fått under några år börjar ha effekt, arbetslösheten sjunker och man börjar återhämta sig. Vi har landat i att vi prioriterar barns och ungas rätt till kultur och även kulturskapare, som har visat sig vara extra sårbara under pandemin, säger Parisa Liljestrand, som är "mycket mån" om att följa upp vad som kan göras för de egenföretagare som drabbades hårt av pandemin.
"Drabbas dubbelt"
Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges Museer, menar i stället att kulturen nu drabbas dubbelt.
– Vi håller på att återhämta oss efter en pandemi och är dessutom på väg in i en stor ekonomisk kris. Så snarare än att avveckla de här stöden hade man behövt fördubbla dem, säger han.
Mikael Brännvall, styrelseordförande för Svensk scenkonst, konstaterar att verksamheter var nedstängda av staten i två år och att man fortfarande befinner sig i en återhämtningsperiod som kommer att vara en längre tid.
– Jag är bekymrad både över den offentligt finansierade och den privata scenkonstens framtid, och verksamheternas möjlighet att komma igen efter krisen. Är det någon gång man verkligen skulle behöva göra satsningar på kulturlivet så är det nu.
Den förra regeringens extra satsning på kulturskolan minskas från 200 miljoner i fjol till 100 miljoner under 2023. Även satsningen på biblioteken fortsätter men halveras från 150 miljoner 2022 till 75 miljoner för nästa år. Under presskonferensen presenterar Parisa Liljestrand satsningarna som regeringens egna prioriteringar. Dessa ligger dock kvar från den förra regeringen framhåller förra kulturministern Amanda Lind (MP).
– Vi lade in dem 2021. De har inte tillskjutit ett enda öre till kulturskolan eller till stärkta bibliotek, säger hon.
Som helhet beskriver Amanda Lind kulturbudgeten som "en stor slakt".
– Det går inte att säga något annat. Jag är bestört. Man har ett reformutrymme på 40 miljarder och i det läget väljer man att skära ned drastiskt på kulturbudgeten, jag tycker att det är oanständigt utifrån det stålbad som kulturen har tagit sig igenom efter pandemin och den lågkonjunktur vi går in i, säger hon.
Ny satsning på konstnärer
En helt ny satsning däremot är de 40 miljoner kronor som tillfaller konstnärerna. Dessa pengar väntas gå till fler långsiktiga stipendier, vilket utlovades i Tidöavtalet. Under 2024 och 2025 blir höjningen 30 miljoner kronor per år. Däremot kom inga nya besked om den kulturkanon för "svensk kultur" som regeringen utlovat.
– Än så länge sitter vi vid ritbordet och tittar på hur det här ska tas fram på bästa sätt och jag kommer att återkomma i den frågan snart, säger Parisa Liljestrand.
En av de största neddragningarna gäller anslaget på drygt 99 miljoner kronor till den fria entrén vid statliga museer som regeringen har beslutat att inte förlänga. Det betyder att Moderaterna och Kristdemokraterna har fått igenom sin linje gentemot Liberalerna som inte ville dra in den fria entrén före valet.
– Riksrevisionsverket konstaterade redan för flera år sedan att reformen var underfinansierad och det finns en risk för snedvriden konkurrens. Reformen har främst gynnat vana museibesökare i framförallt Stockholmsregionen, och utländska turister. Det är inte en rimlig prioritering, säger Parisa Liljestrand (M).
"Inte över en natt"
Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer, ser de olika regeringarnas ombytlighet som ett problem:
– En sådan här omställning görs inte över en natt, och det kommer att kosta att ställa om. Den smällen får nu museerna ta vilket är väldigt problematiskt i ett redan utsatt läge, säger han.
Även de statliga scenkonstinstitutionernas anslag minskas med 3,7 miljoner, hur dessa besparingar görs meddelas först senare. Samtidigt sänks tv-avgiften genom att taket för full avgift justeras från 1,87 till 1,75 inkomstbasbelopp.