I vilken mån frågor om exempelvis jämställdhet, hbtq-personers och barn- och ungas rättigheter har påverkat det konstnärliga innehållet hos kulturskapare har länge debatterats. I utredningen "Så fri är konsten" efterlyste Myndigheten för kulturanalys i somras en tydligare gränsdragning för att värna den konstnärliga friheten i samband med tilldelning av statligt kulturstöd.

Regeringen har sedan riktat samma uppmaning via regleringsbrevet till Kulturrådet.

När det gäller Kulturrådet lyfte Kulturanalys fram att de som söker statliga bidrag därifrån har blivit tillfrågade i ansökningsblanketten om de integrerar olika rättighetsperspektiv – exempelvis mångfald eller jämställdhet – i sina projekt, sin verksamhet eller sin musikutgivning. Frågan gjorde att vissa kände sig manade att ändra i det konstnärliga innehållet.

Den risken ska nu vara undanröjd, enligt Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin.

Frågan om de så kallade rättighetsperspektiven gäller nu om och i så fall hur dessa integreras i "organiseringen av verksamheten".

– Vi har försökt tydliggöra att det inte handlar om det konstnärliga innehållet utan om hur verksamheten organiseras.

"Samla in kunskap"

Just dessa svar ligger heller inte längre till grund för den bedömning som görs av ansökan, vilket tidigare var fallet.

– Vi måste dock samla in kunskap. Flera av våra uppdrag som sektoransvarig myndighet handlar inte bara om att följa upp vårt eget arbete, utan att också förstå vilka förutsättningarna är inom sektorn.

Arbetet fortsätter

Kulturrådet kommer också att ändra sina riktlinjer där det framgår hur ansökningarna för de olika stöden bedöms.

– Vi fortsätter med det här arbetet under hela våren. Det stora för oss är att titta på hur vi ska kunna ha god kunskap om förutsättningarna för att delta i kulturlivet. Det får ju inte bli så att förutsättningarna för att delta försämras, vi måste kunna följa upp det, säger Kajsa Ravin som beskriver frågan som "allt annat än svartvit".