Men inte heller denna nya praxis innebär att bedömningen är enkel, enligt Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.
– Det här är inte svart eller vitt, det finns fortfarande ett bedömningsutrymme. Det är inte så att det kommer ett avgörande från EU-domstolen som plötsligt ändrar allting, säger han till TT.
Enligt den svenska utlänningslagen ska den som ansöker om uppehållstillstånd som anhörig göra det i hemlandet och lämna landet först efter att tillståndet är beviljat. Men en dom i EU-domstolen från i maj gör att personer med barn i Sverige med svenskt medborgarskap i vissa fall får ökade möjligheter att få uppehållstillstånd, även om man redan lämnat hemlandet.
Politiska låsningar
Medan arbetet med EU:s gemensamma asyl- och migrationspakt går trögt på grund av politiska låsningar har EU-domstolen genom sina domar levererat ny praxis som förtydligar innebörden av de rättigheter som följer med medborgarskapet i EU, framhåller Carl Bexelius. Migrationsverket har haft flera liknande fall där man från centralt håll försökt ge vägledning, berättar han.
– Vi har experter som följer EU-domstolens utveckling, det försöker ju alla våra beslutsfattare göra också, men – och det är väl en del i detta – att migrationslagstiftningen har blivit så komplex. Vi har praxis från EU som växer fram, och inte minst vår nationella lagstiftning där migrationsområdet i väldigt hög grad är politiserat.
Viktig roll
TT: Just i det här fallet kan man ju säga att hon fick hjälp av den mediala uppmärksamheten?
– Det här är väl en viktig roll som jag tänker att massmedier har men uppmärksamheten i sig är inte grund för tillståndet, säger Carl Bexelius.
– Det var genom att det här fallet blev uppmärksammat som våra experter på rättsavdelningen fick information och kunde återkoppla till prövningsenheten och säga att här finns det EU-domstolspraxis. Men som sagt, den är inte svart eller vitt. När vår prövningsenhet fick information om det såg man att det här faktiskt fanns förutsättningar att bevilja tillstånd.