Det var i december 2020 som dokumentären "Dokument inifrån: Vaccinkrigarna" visades på SVT. I filmen förekom en finländsk vaccinkritisk kvinna som i perioder filmades med dold kamera.
Kvinnan väckte därefter talan mot svenska staten, som hon ansåg hade överträtt hennes rättigheter enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Detta med hänvisning till att journalisterna inkräktat på hennes rätt till privatliv med hjälp av falska identiteter och dold kamera.
Ingrepp i privatlivet
Kvinnan har nu tilldömts ett skadestånd på 100 000 kronor av Stockholms tingsrätt, vilket Hufvudstadsbladet var först med att rapportera om. Domstolen anser å ena sidan inte att SVT:s agerande kan tillskrivas staten. Å andra sidan bedöms publiceringen ha inneburit ett ingrepp i kvinnans rätt till privatliv.
Enligt tingsrätten saknas det i Sverige en mekanism som kan väga kvinnans rättigheter mot journalisternas yttrandefrihet i syfte att bedöma om ingreppet varit försvarligt.
– Det som står i fokus för tingsrättens dom är inte spridandet av integritetskänslig information utan själva informationsinhämtningen, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Saknas juridiska verktyg
Han säger att det inte är första gången som den svenska yttrandefrihetstraditionen och skyddet för medierna krockar med Europakonventionen. I det här fallet handlar det om att det saknas juridiska verktyg för den som anser sig ha fått sitt privatliv kränkt av den journalistiska metoden med användandet av dold kamera.
– Det här avgörandet är ännu mer intressant än några av de tidigare eftersom det slår direkt mot en liten skärva i det journalistiska arbetet, de privatlivskränkningar som kan uppkomma vid wallraffande, säger Schultz.
Han anser att domen är väldigt välskriven men är övertygad om att Justitiekanslern kommer att överklaga domen och att den mycket väl kan gå hela vägen till Högsta domstolen. I slutänden kan målet leda till lagändringar som kan få betydelse för den wallraffande journalistiken.
– Den här typen av metoder används av journalister många gånger. Och har varit nödvändiga verktyg för betydelsefulla granskningar som har gjorts av grävande journalister. Det här är verkligen en balansgång, säger Mårten Schultz.