Hon hade tänkt sluta tidigare men rätt tillfälle infann sig aldrig.

– Sen kom coronapandemin och då blev det ännu svårare. Men nu när vi har kommit över en puckel så har vi ett momentum då alla måste börja tänka nytt och då tror jag att det vore bra med en ny person, som kan leda det arbetet.

Redan när hon tillträdde profilerade sig Anna Serner som en förkämpe för mer jämställdhet inom den svenska filmbranschen, och hade ett uttalat mål om att filmstöden skulle fördelas lika mellan män och kvinnor. Hon har också drivit frågan "50–50 by 2020", vilket hon uppmärksammats för internationellt.

Stolt över jämställdheten

Även om hon har uppskattas för det arbetet har Anna Serner också varit en kontroversiell vd, som rört upp känslor i filmbranschen.

– Jag är förstås stolt över att jämställdheten har kommit så långt. Det är inte bara min förtjänst men det är viktigt att någon i min position orkar tala klarspråk, om hur vi ser på kvalitet och att alla ska räknas, inte bara de som brukar få pengar. Det har uppenbarligen varit en stor inspirationskälla i världen. Men man måste också orka ta motståndet. Jag har fått mycket kritik genom åren, säger hon.

TT: Vad betyder den kritiken för ditt beslut att avgå?

– Ingenting faktiskt. Den kritiken tar jag inte personligt. Jag har fått mycket kärlek och jag har fått mycket skit. Men det är ju skiten som har hörts.

Anna Serner säger att hon också är nöjd med att ha professionaliserat Filminstititet och tagit det genom ett förstatligande. Hon tillträdde som vd den 1 oktober 2011, mitt under brinnande avtalsförhandlingar om vad som skulle bli det sista filmavtalet. Hon blev därmed den första vd:n att verka under den helt statliga finansieringsform som infördes av regeringen 2017.

Polisanmäld personal

Redan från start blev det stora rubriker.

– Inte många minns det nu, men jag ärvde en upprorsstämning där delar av filmavtalets parter polisanmälde anställda på Filminstitutet för att ha använt Pirate Bay. Generellt tycker jag att jag misslyckades med att snabbare skapa en bra dialog med branschen. Men nu har vi en bra dialog och det är jag glad för.

Vad hon ska göra härnäst är oklart.

– Ingen aning. Jag har inget klart att gå till och måste bara lita på att det löser sig. Jag har sex månaders uppsägningstid och tänker säkerställa att det blir en bra överlämningsperiod.

TT: Hur känns det i dag?

– Det är vemodigt, jag har haft ett av de roligaste jobben man kan ha men det är också en lättnad att ta steget.

"Kritiken har vuxit"

Jan-Olov Andersson, filmkritiker på Aftonbladet, är inte förvånad över dagens besked.

– Hon har ju suttit ganska länge och kritiken har ju vuxit under de senaste åren. Det är väl egentligen ingen som har ifrågasatt hennes kamp för jämställdheten inom svensk film, det har hon ju till stor del lyckats med. Hon har även lyckats på så sätt att svensk film har vunnit priser utomlands med Ruben Östlunds Guldpalm som främsta grej, säger Jan-Olov Andersson och fortsätter:

– Däremot har svensk film inte lyckats nå publik. Det är givetvis inte helt och hållet hennes och Filminstitutets fel, men jag håller med om den främsta kritiken mot henne – att det har känts som att hon enbart jobbat på att förbättra jämlikheten men inte varit lika engagerad i att försöka göra både konstnärligt högtstående och kommersiellt framgångsrika filmer.

"Ett slitigt jobb"

Film- och tv-producenternas ordförande Eva Hamilton anser att Serner har gjort “ett kanonjobb".

– Det har naturligtvis varit ett slitigt jobb och de senare åren har varit en svår period för svensk film, men Anna Serner är en energisk och utåtriktad människa som har slitit hårt. Hon har hållit debatten om svensk film levande och har framför allt under det här sista året lyckats både utverka och fördela pengar på ett sätt som har varit helt avgörande för svensk film, säger hon.

Hamilton tillhörde dem som förra året kritiserade Serner för att sakna större visioner för svensk film, men i dag vill hon inte uttala sig om den saken.

– Det går jag inte in på nu, det är fel tidpunkt. Varför ska jag kasta det efter henne nu? När någon lämnar fokuserar man på det som är bra, det tycker jag är en bra regel.