– Det finns ingenting så vackert som berättelsen om Piniocchio, säger den som vanligt sprudlande och pratsamme Benigni till TT, och fortsätter:
– Min mamma brukade kalla mig Pinocchio. Hon ropade ”ljug inte, då kommer din näsa att börja växa”. Fellini ville göra en film med mig som Pinocchio, jag har teckningar som visar hur figuren skulle se ut. 2002 fick jag göra min egen film, men jag håller med om att jag nog var lite för stor.
Nu fick Roberto Benigni chansen att tolka Carlo Collodis barnboksklassiker igen, men denna gång spelar han alltså den vuxne snickaren, Gepetto.
"Perfekt för barn"
”Pinocchio”, som ju också har gjorts som tecknad Disneyfilm, handlar om hur den ensamme Gepetto gör en trädocka som får liv och blir den älskade son som han längtat efter. Om pojken ljuger växer hans näsa – och lockad av nyfikenhet och dumhet rymmer han och råkar ut för en mängd äventyrligheter.
– Det är en fantastisk berättelse, och jag upphör aldrig att hitta nya saker i den. Varje gång jag läser den hittar jag någonting nytt. Där finns hjärta, kärlek, sorg, rädsla, det är en perfekt berättelse för barn, säger Benigni.
Berättelsen väjer inte heller för mer otäcka scener. Bland annat blir den lille pojkdockan hängd, men Benigni tror inte att det är för läskigt för barn.
– Barn vet. Och det här är en underbar berättelse. Den visar att döden kan besegras. Den visar att draken kan besegras, säger han.
Enkel och rak
Redan som sexåring gjorde den italienske regissören Matteo Garrone en sorts storyboard för en visualisering av Pinocchio. När han nu får chansen att göra filmen på riktigt bestämde han sig för att hålla den enkel.
– Den skulle vara rak och klar så att barn kunde uppskatta den, säger han.
Garrone har tidigare bland annat regisserat tv-serien ”Gomorra” som skildrar maffian i Italien och biofilmen ”Dogman”. Han är med andra ord inte främmande för att skildra våld. Om de otäcka scenerna i ”Pinocchio” säger han till TT:
– Det är en berättelse som är en varning. Om du gör fel val, så får det konsekvenser. Ja, det är mörkt, men det slutar ljust.
Han ville vara sann mot berättelsen, och kunde därför inte ta bort scenen med hängningen.
– Vi har haft testvisningar för barn, och de älskade den. De blev inte rädda. De sa att de istället upptäckte någonting nytt.