Dystopiklassikern: Strange days

Rasistiskt polisvÄld, upplopp och voyeristisk virtual reality. Kathryn Bigelows neo-noir-flopp frÄn 1995 förestÀllde sig millennieskiftet i brand dÀr befolkningen i Los Angeles berusar sig med digitala fantasier. En spegel frÄn det förflutna som blivit Ànnu mer hotfull 2020.

Angela Bassett och Ralph Fiennes i Kathryn Bigelows cyberpunk neo-noir "Strange days" frÄn 1995. Pressbild.

Angela Bassett och Ralph Fiennes i Kathryn Bigelows cyberpunk neo-noir "Strange days" frÄn 1995. Pressbild.

Foto: Twentieth Century Fox

Film2020-07-25 08:05

"Det hÀr Àr inte som tv fast bÀttre, det hÀr Àr en del av nÄgons liv, direkt frÄn hjÀrnbarken. Jag menar, du Àr dÀr, du ser det, du hör det, du kÀnner det". SÄ förklarar före detta polisen, numera SQUID-langaren Lenny (Ralph Fiennes), upplevelsen han erbjuder sina kunder. SQUID (förkortning för "super-conducting quantum interference device") utvecklades enligt filmen av FBI för att ersÀtta polisens inspelningsutrusning. PÄ svarta marknaden har teknologin istÀllet blivit en potent form av virtual reality. Konsumenten kan tillfÀlligt byta kön, uppleva adrenalinet under ett rÄn eller ha sex med vem de vill utan att smutsa ned vigselringen. NÀr nÄgon skickar ett SQUID-klipp pÄ ett mord blir Lenny indragen i en konspiration högt upp i maktens korridorer.

Innan de Oscarsvinnande krigsfilmerna "The hurt locker" (2008) och "Zero dark thirty" (2012) byggde regissören Kathryn Bigelow (och exmannen James Cameron som skrev manus) en krigszon i Los Angeles. Inspirerad av Rodney King-rÀttegÄngen och upploppen 1992 utspelar sig "Strange days" i en dÄ nÀra framtid under de tvÄ sista dagarna innan millennieskiftet. Upploppen Àr svÄra att skilja frÄn fest, och folket som vill fly undan all social oro kopplar upp sig pÄ SQUID.

SQUID-sekvenserna Àr filmade ur ett sÄ kallat point of view-perspektiv, sett ur ögonen pÄ personen som minnet tillhör. Ett grepp som 1995 var banbrytande men idag blivit kulturellt allmÀngods genom porr, tv-spel och kroppskameror. Kathryn Bigelow drog dock konceptet till sin spets med en scen dÀr en kvinna tvingas pÄ en SQUID, och upplever sin egen vÄldtÀkt utifrÄn förövarens perspektiv.

Bigelow visar hur den förhöjda formen av VR kan ta fram vÄra vÀrsta sidor samtidigt som teknologin blir avgörande för att lösa ett rasistiskt mord pÄ rapparen Jeriko One (en 2Pac-lik revolutionÀr).

Lenny anvÀnder sjÀlv SQUID för att fantisera om svunna tider med sitt ex Faith (Juliette Lewis), som gÄtt vidare och dejtar en misshandlande musikmogul. I kontrast till manliga hjÀltar frÄn samma period Àr Lenny nÄgot av en fuck-up. Ofta patetisk, drömmande och behöver stÀndigt rÀddas av livvakten och limousinföraren Mace (Angela Bassett spöar skiten ur alla). Mace har obekrÀftade kÀnslor för Lenny, som i sin tur försöker vinna tillbaka sitt ex. Dynamiken mellan Lenny, Faith och Mace tillsammans med kaoset pÄ gatorna och nihilismen i kulturen skapar bilden av en vÀrld dÀr kÀrlek nÀstan blivit omöjlig.

Livet imiterar konsten 2020. Inte bara vÄr voyerism och narcissism i sociala medier, eller polisens kroppskameror vars material varit viktigt för att fÄnga rasistiska övergrepp. SQUID Àr Àven relevant som referens nÀr företag som Amazon arbetar pÄ en ny Alexa, som kan registrera mÀnskliga kÀnslor, men ocksÄ för hur teknologin stoppar mÀnniskor frÄn att uppleva nuet.

Trots att "Strange days" speglar ett dystopiskt 90-tal lyckades Kathryn Bigelow förutspÄ framtiden pÄ fler Àn ett sÀtt.

Fakta: Strange days

Regi: Kathryn Bigelow

PremiÀrÄr: 1995

I rollerna: Ralph Fiennes, Angela Bassett, Juliette Lewis med flera.

Speltid: 2 timmar 25 minuter

ÅldersgrĂ€ns: frĂ„n 15 Ă„r


Fakta: Dystopiklassikern

Coronapandemin har skapat ett sug efter nostalgiska kulturyttringar. I sommar uppmÀrksammar vi jubilerande dystopifilmer och spÄrar deras relevans till i dag.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!