Josef Fares och Hazelights senaste spel "It takes two" är stöpt i samma samarbetsform som tidigare "Brothers: A tale of two sons" och "A way out". Handlingen och spelmekaniken går hand i hand. Något som den frispråkige Fares påpekar gång på gång.

– Det som sker i storyn ska reflekteras i gameplay, upprepar han.

När det kommer till "It takes two" innebär det ett virrvarr av olika genrer, hela tiden med samarbete som grund. Spelets bråkande äkta par förvandlas till dockor och behöver klara av både pusslande, slagsmål, skjutarelement och racing innan äventyret har nått sitt slut.

Eller som Fares uttrycker det:

– Det är en jävla tripp kan jag säga. Det är något som du aldrig har upplevt innan, det är jag helt övertygad om. It's a wild ride!

Vikten av feedback

Den inledande responsen har varit god från såväl spelpress som konsumenter. Den aggregerande sajten Metacritic snittar närmare nio av tio i betyg för "It takes two".

Fares säger själv att feedbacken varit enorm.

– Flera har sagt saker som "mästerverk", "du är ett geni" och så vidare.

Hyllningar som tas emot med öppen famn. Eller?

– Jag tar åt mig, jag tycker det är kul, men jag går vidare till nästa, säger Fares och fortsätter:

– Jag har pratat om det här länge. Det finns en skillnad på att vara beroende av sin publik och medveten om den. Tar man det till det extrema tror jag risken är att man tappar sin egen röst.

"Mobilspel är youtube"

Den rösten, säger Fares, är fortsatt dedikerad och fast besluten om att beröra med interaktiv handling, att på övertygande sätt sammanfoga gameplay med berättande.

– Jag brukar säga att när jag vill ha semester då kan jag göra film. I film kan du styra historien, tempot. I framtiden kommer det bli starkare att berätta riktigt starka historier där du interagerar än där du bara observerar.

En del av spelframtiden vill dock Fares än så länge hålla sig långt ifrån. Mobilspel.

– Många kacklar om mobilmarknaden. Jag tycker det är så jävla synd att folk sitter och spelar skitspel på mobilen istället för att spela riktiga spel. Jag vet att många menar att det är det nya, mikrotransaktioner och grejer, men jag tycker hela marknaden i mobilen är skum. Folk tror att det är gratis men det enda de gör är att betala.

Fares säger att han på ett plan förstår att spelutvecklare och företag måste befinna sig där marknaden finns och anpassa sig efter en ny generation. Men han drar också en parallell till filmbranschen:

– Det är som om någon sitter och kollar på skittråkiga Youtube-klipp. Förstår du? Och aldrig ser en film. Så känner jag när jag jämför spel med mobilspel.