Redan på väg hem efter Stig Björkmans allra första intervju med Joyce Carol Oates 2001 i Berkeley visste han att han ville fortsätta samtalet. Strax efteråt inledde han en faxkonversation med den Nobelpristippade författaren och så småningom en vänskap. Under ett år läste Stig Björkman 25 av Joyce Carol Oates romaner.
– Vi fick någon sorts kontakt som gjorde att jag blev mer nyfiken och kände att jag ville läsa mer, och på så sätt lära känna henne. Vi är så gott som jämngamla så vi har sett världen förändras från olika håll, men under ungefär samma period, säger han.
Inför dokumentärfilmen "A body in the service of mind" släppte Joyce Carol Oates också in Stig Björkman och det lilla filmteamet överallt.
Smärtsam för henne
Stig Björkman har gjort flera porträttdokumentärer, och 2018 fick han en hedersguldbagge av Svenska Filminstitutet – som nu står innanför dörren på hallgolvet och "vaktar" hans lilla tvåa i Stockholm.
Redan 2009 sade han till Joyce Carol Oates att han ville göra en film men det dröjde till 2018 innan hon sade ja. Hon hänvisar ofta till det citat som också i filmen syns på skärmen: "Vill du träffa mig finns jag i mina böcker".
Ändå berömmer hon dokumentären.
– Den skiljer sig mycket från de flesta filmer av sitt slag, som är beroende av människor som ger sin åsikt om något, har hon tidigare sagt i en intervju med TT.
Men filmen var smärtsam för henne att se, eftersom den visar bilder på de två äkta män som hon har mist, 2008 och 2019. Både "Änkans bok" och en av hennes senaste romaner "Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna" handlar om den överväldigande erfarenheten. Med hennes andre man Charles Gross gick det också snabbt, berättar Stig Björkman.
– När han kom till sjukhuset upptäckte de att han hade cancer och han dog bara två månader efter det. När filmen var klar skrev hon till mig: ”jag vet inte om jag orkar se den”. Men det gjorde hon.
Beskriver USA:s historia
Björkmans dokumentär visar Joyce Carol Oates i sitt vardagsliv, och i en av hans favoritscener gnabbas hon och Charles Gross om hur de träffades. Författaren skrattar och säger förläget: "Det här var kanske inte en så bra idé".
Men han visar också hur disciplinerad och organiserad Joyce Carol Oates är, varje morgon går hon upp klockan 7 för att skriva.
– Och sitter hon och väntar på flygplatsen, nog sitter hon och antecknar. Även i planet. Det är inte konstigt att det har blivit så många böcker för hon är i gång hela tiden.
En av de stora utmaningarna för honom var att välja ur hennes rika produktion. Här ges till exempel bakgrunden till "Blonde" och "Mörkt vatten" där Oates skildrar fragila och sårbara kvinnor. Själv växte hon upp ute "på vischan" i ett litet amerikanskt samhälle och pratar i filmen om hur flickorna var helt "oskyddade".
Joyce Carol Oates hade heller inte tillgång till böcker hemma. Men hennes farmor gav henne "Alice i Underlandet" – en av hennes livs stora läsupplevelser. Där vågar en liten flicka gå sin egen väg, vilket också Joyce Carol Oates har gjort.
– Jag ser henne som någon som verkligen beskriver USA:s historia. Med sin både politiska medvetenhet och sitt intresse för människor och händelser så är hon ganska unik, säger Stig Björkman och lägger till:
– Hon borde ha fått Nobelpriset för länge sedan.