Tone Schunnessons "Dagarna, dagarna, dagarna" följer influeraren Bibbs, som trots att hennes liv rämnar försöker upprätthålla en fasad utåt. Hon är en föredetting som trasslar in sig i lögner och är katastrofdålig på att hantera pengar – nu måste hon snabbt få ihop 100 lax för att behålla lägenheten. Tone Schunnessson ville att hennes rollfigur skulle arbeta med någonting "där man inte behöver jobba riktigt, men ändå får vara lite känd". Samtidigt var det viktigt att Bibbs skulle vara mer än bara en influerare.
– Min karaktär är ingen dum tjej, men jag tänker att i många skildringar driver man med influencers, vilket jag förstår, det är ett tacksamt yrke att göra sig lustig över, samtidigt är det en del av den deppiga osäkra arbetsmarknaden, konstaterar hon.
I Magnus von Horns kommande film "Sweat" får tittarna följa fitnessinflueraren Sylwia Zając. Trots omvärldens stora beundran saknar hon sann närhet. När Magnus von Horn började följa influerare gick han snabbt från kritisk till fascinerad.
– Någon sorts högkultur inom mig var provocerad, samtidigt kunde jag inte sluta titta, och jag tyckte att jag kände igen det från realityn, säger han.
Bättre än bio
Till slut upplevde han att en del influerares kanaler var mer rörande än vissa spelfilmer på bio, på grund av hur profilerna ohämmat delade med sig av sina liv. Regissören förvånades samtidigt av hur sällan sociala medier-profiler skildrades som någonting annat än stereotyper på vita duken.
– Jag har inte sett någon film där det har funnits ett seriöst försök att ta en influencer på allvar, de har alltid använts som ett verktyg för någonting, eller en stämpel. En förenklad människa. Det är så konstigt att det inte finns en större nyfikenhet att använda det vi ser omkring oss och avbilda det i film som karaktärer av kött och blod. Jag tror att det beror på att vi har så svårt att prata om vår samtid, vi måste alltid ha en ståndpunkt om allt, säger han.
"Som realitystjärnor"
I Josephine Bornebuschs kommande "Orca" spelar Vera Vitali en självrannsakad influerare – med social distansering som övergripande tema för filmen. Men det finns även gott om skildringar där jakten efter kändisskapet går för långt. De amerikanska filmerna "Infamous" och "Spree", båda från i år, är exempel på berättelser där innehållsjakten på internet leder hela vägen till mord.
Martin Aagård, kulturjournalist på Aftonbladet, ser influerarnas intåg i kulturen som ett enkelt sätt att slänga in en samtidsmarkör.
– Jag får lite känslan av att influencers i dag skildras på ett liknande sätt som realitystjärnor betraktades för 20 år sedan. Det är ofta någon sorts offerstory. Vår kultur är besatt av unga kvinnor som offras på olika sätt, man betraktar dem som att de inte vet sitt eget bästa, säger han, men tillägger att han varken tagit del av "Sweat" eller "Dagarna, dagarna, dagarna", som han tycker verkar ha en annan "story".
"Hedersrelaterade tankar"
TT: Varför tror du att influerarna betraktas som att de inte vet sitt eget bästa?
– Det är inte långsökt att tänka sig att i ett patriarkalt samhälle som vårt så finns det hedersartade tankar om unga kvinnor, att de måste skyddas från att skämma ut sig offentligt. Att en kvinna som förlorar sin heder på ett Instagramkonto eller i en realityshow inte riktigt vet vad hon håller på med. Jag tror inte att det stämmer, jag tror att de är fullt medvetna, säger Martin Aagård.
Några som anser att bilden av influerare har varit lite väl okritisk är journalisterna Julia Lundin och Yasmine Winberg. Tillsammans har de skrivit boken "Badfluence" – om en influerarvärld fylld av halvsanningar, uppblåsta siffror och olaglig smygreklam. Nu menar de att fler börjar ta profilerna för vad de är.
– Jag tror att man fattar att influencers är nutidens största makthavare. Det är inte omöjligt att en influencer blir statsminister om tio år. Att de förekommer mer nu i kulturen är jätteintressant, säger Julia Lundin och fortsätter:
– Det är väl också tacksamt att slå ner på de här människorna, eftersom de inte har tagits på allvar.