Iranska stjärnan vill se stöd till protesterna

Protesterna i Iran är i ett kritiskt skede, enligt den iranska filmstjärnan Zar Amir Ebrahimi.
–Vi behöver hitta en ledare till den här revolutionen, säger hon till TT under sitt besök på Göteborgs filmfestival.

Zar Amir Ebrahimi är i Göteborg för att sitta i filmfestivalens jury.

Zar Amir Ebrahimi är i Göteborg för att sitta i filmfestivalens jury.

Foto: Thomas Johansson/TT

Film2023-02-01 14:37

Zar Amir Ebrahimi, 41, lever i exil sedan 15 år tillbaka. I Europa har hon skapat sig en internationell skådespelarkarriär och hon är huvudrollsinnehavare i den svenskiranske regissören Ali Abbasis film "Holy spider".

Under Göteborgs filmfestival är hon ordförande för juryn som avgör vilken regissör som vinner huvudklassen, bästa nordiska film.

För Zar Amir Ebrahimi är det viktigt att väcka uppmärksamhet så att stödet till motståndet mot regimen i Iran fortsätter. På tisdagen medverkade hon i en manifestation till stöd för protesterna i landet och de kulturarbetare som har fängslats.

Protesterna pågår, även om nyhetsrapporteringen inte längre är lika intensiv.

"Behöver en ledare"

Det har bland annat varit omfattande strejker i Iran de senaste månaderna och Zar Amir Ebrahimi beskriver det som att människor i landet förbereder sig för vad som komma skall.

Samtidigt är det svårt att organisera motståndet mot regimen när så många som 14 000 människor har fängslats, enligt internationella nyhetsmedier.

– De försöker hitta rätt väg fram för Iran. Vi behöver hitta en ledare till den här revolutionen. Västvärlden måste hjälpa till och stoppa Iran.

Zar Amir Ebrahimi kritiserar västvärlden för att inte vara hård nog mot regimen. Hon är kritisk till att EU och USA, trots regimens brutalitet, signalerat att sanktionerna mot landet kan tas bort om Iran går med på att återuppliva avtalet som skulle begränsa möjligheten att skaffa och ha kärnvapen.

– Om de kan förhandla bort sanktionerna kommer det att bli ett helvete för iranierna, säger hon.

I "Holy spider" spelar Zar Amir Ebrahimi journalisten Arezoo Rahimi som bevakar utredningen av en seriemördare som dödar prostituerade i den heliga staden Meshed. Rahimi upptäcker att polisen knappt bryr sig om fallet och att seriemördaren tvärtom är påhejad av religiösa fanatiker som tycker att han rensar stadens gator från kvinnorna.

Saknar stöd

Budskapet i filmen om kvinnans roll i det iranska samhället fick en helt annan tyngd när protesterna i landet tog fart. 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död i september blev startskottet för demonstrationer ledda av kvinnor som tog av sig slöjan i strid med landets lagar.

Internationella nyhetsbyråer och Amnesty uppger att mellan 300 och 500 personer har dödats av säkerhetsstyrkorna. 13 har dömts till döden.

Zar Amir Ebrahimi är stolt över filmen, men tycker att stödet inte har varit tillräckligt från filmvärlden. Hon hade velat se den bli nominerad till en Oscar.

– Jag skulle ha velat se den gesten från våra kollegor, som ett bevis på att de hade sett oss. Även om de inte tyckte att filmen var perfekt, hade de kunnat uppskatta att film ens kan existera i Iran och att folk tar stora risker, säger hon.

TT: Är du själv rädd?

– Nej, nej, jag är van vid detta, van vid alla hot från den islamiska regimen sedan 15 år tillbaka, säger hon.

Fakta: Protesterna i Iran

Den största protestvågen som skakat Iran på många år startade med 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död.

Amini, en kurdisk kvinna från nordvästra Iran, greps av moralpolis i Teheran den 13 september 2022 för att hon inte ansågs bära sin obligatoriska huvudsjal på korrekt vis.

Amini fördes till sjukhus efter att ha segnat ner och drabbats av vad polisen hävdar var en hjärtattack. Detta bestrids av 22-åringens familj, som hävdar att hon utsatts för kraftigt våld mot huvudet. Den 16 september avled hon på sjukhus efter att ha legat i koma.

Vid Aminis begravning i hemorten utbröt spontana protester, som därefter utvecklades till en demonstration där kvinnor tog av sig sina sjalar och skanderade slagord mot regimen. Protesterna spred sig snabbt över landet och har sedan dess kommit att handla om mycket mer än bara den obligatoriska slöjan.

Vid många tillfällen har demonstrationerna slagits ned med brutalt våld från regimens säkerhetsstyrkor.

Hundratals har dödats och tiotusentals har gripits. Många har dömts till döden och flera av dem har avrättats.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om