För konstnären och samen Britta Marakatt-Labba började kampen för den samiska kulturen redan i barndomen. Hon har under hela sitt liv fört den i konsten och på barrikaderna. Men nu står hon och samernas levnadssätt inför sin största utmaning någonsin. Klimatkrisen hotar den samiska kulturens bultande hjärta – rennäringen.

– Så mycket är kopplat till den, inte minst språket. Det finns ett ord för allt som har med renen att göra, både dess insida och utsida. Men också för väder och vind, som är väldigt förknippat med renskötseln. Utan renskötseln skulle samiskan bli ett fattigt språk, säger hon.

I "Historjá – stygn för Sápmi" följer filmaren Thomas Jackson konstnären och hennes renskötande familj genom årstider som inte går att känna igen. Renarna svälter och dör när betet blir sämre, isar som har burit för renflytt i hundratals år går inte längre att lita på.

– Det är vi och andra naturfolk som märker av klimatförändringar först, men i det långa loppet blir alla lidande. De som har sett filmen har blivit väldigt berörda. Det är nästan så de har tårar i ögonen. I och med allt som sker nu kanske vi är de sista renskötande samerna, säger hon.

Målar med nål och tråd

Samtidigt fortsätter svenska och utländska gruvbolag att hota den samiska kulturen. I närheten av Övre Soppero, där Britta Marakatt-Labba bor, finns planer på att börja bryta grafit. I Kallak, väster om Jokkmokk, vill man bryta järnmalm. Och i Kiruna är man i färd med att flytta hela staden för att komma åt en ny åder järnmalm.

– Det var surrealistiskt när jag hörde om flytten första gången. Flytta en hel stad, det går väl inte? Men nu är man i gång och nu ska man flytta kyrkan i ett stycke. Jag fattar inte hur det ska gå till, säger Britta Marakatt-Labba.

Flytten av Kiruna och Alta-upproret – många är händelserna som Britta Marakatt-Labba har gestaltat i sina broderier. Mest känd är hon dock för det 24 meter långa broderiet "Historjá". Verket skildrar samernas historia, den politiska och vardagliga liksom den mytologiska.

– Många av bilderna har jag burit med mig sedan barnsben. Men jag visste inte hur jag skulle uttrycka dem. När jag gick på HDK (Högskolan för design och konsthantverk) i Göteborg på 1970-talet försökte jag väva, teckna och måla akvarell. Så en dag när jag stod och färgade tunna garner så klack det till i mig – jag ska göra som målarna gör, fast med nål och tråd, säger hon.

Respekt för naturen

Britta Marakatt-Labba och Thomas Jackson träffades när han gjorde filmen "Den inre skogen" (finns att se på SVT Play). Hon var en av sex konstnärer och aktivister vars relation till naturen skildrades i filmen. Thomas Jackson märkte redan då att det fanns en till film att göra.

– Jag upptäckte att det var ett specifik tillstånd för hela den samiska kulturen. Det är så tydligt att klimatförändringarna redan nu slår väldigt hårt mot samerna och renskötseln, säger han.

Filmen "Historjá" har biopremiär den 25 mars och går upp brett över hela Sverige. Dessutom är flera efterföljande samtal med Britta Markatta-Labba inbokade på biografer i både norr och söder. Förhoppningen är att med filmen sprida samernas förhållningssätt till naturen, det vill säga att människan är en del av naturen och att vi måste förhålla oss till den på ett mer respektfullt och långsiktigt sätt.

– Vi samer äger inte markerna – vi lånar dem. Vår uppgift är att kommande generationer kan få ta del av allt det som naturen ger oss i form av fiske, jakt och renskötsel, säger Britta Marakatt-Labba.