Berättelserna om mödrar är oräkneliga genom historien – och trots att de på ytan kan te sig likartade är var och en av dem unik.
– Det är fascinerande, säger den 72-årige spanske regissören.
I ”Parallella mödrar” möter vi tre mammor. Janis väntar barn med sin älskare och träffar på sjukhuset tonåriga Ana, som har blivit gravid efter en våldtäkt. Med i bilden finns också Anas mamma, som i valet mellan karriär och dottern väljer det förstnämnda.
– Det är tre olika mammor, tre olika moderskap. Det är någonting som jag är väldigt intresserad av.
Men det finns också ett politiskt kontroversiellt ämne i filmen – massgravarna efter inbördeskriget på 1930-talet. Tusentals döda begravdes på det sättet och det är först under senare år som man har börjat gräva upp dem för att på det sättet kunna ge de efterlevande ett värdigt avslut.
"Gravarna skulle grävas upp"
Pedro Almodóvar talar länge (han växlar mellan engelska och spanska, och då hjälper en tolk till) om sin uppväxt i det av fascisterna styrda Spanien. Han berättar också om sitt engagemang för vänstern, om den livsexplosion som kom efter diktatorns död, om hur samhället då sakta förändrades men också om hur vänstern av pragmatism inte tog de politiska strider de borde ha tagit.
– Ingen talade om massgravarna. Det var som om de döda inte hade existerat. Det var inte förrän 2014, då en FN-kommission kom till Spanien, som krav kom på att gravarna skulle grävas upp. Det var barnbarnen till de som dödats som krävde det. De föddes in i en demokrati.
När Pedro Almodóvar skrev manuset till "Parallella mödrar" kände han att det var rätt tid att ta upp frågan, eftersom ämnet är så viktigt.
– Inte minst nu, när det finns ett ultrahögerparti som håller på med historierevisionism och vill berätta vår historia ur sin synvinkel.
Barn? "Absolut inte!"
Pedro Almodóvar har själv inga barn.
– Som ung tänkte jag att jag aldrig skulle vilja se till att sätta ett barn till den här världen. När jag var runt 40 började jag känna ”varför inte”. Det var en ny generation som var min. Men jag lyckades hålla de där känslorna stången och jag kom över det. Och nu: absolut inte! Jag reser och arbetar så mycket att jag inte skulle ha tid för några barn.
Just nu går arbetet ut på att förbereda inspelningen av det som ska bli hans första engelskspråkiga film, ”Handbok för städerskor”, baserad på en uppmärksammad novellsamling av Lucia Berlin, och med Cate Blanchett i huvudrollen.
– Jag känner mig nervös, för min engelska är inte bra, och jag är alltid rädd för att byta kultur och språk. Men jag skrev manuset, och jag tycker så mycket om det, att jag inte vill lämna det. Det är en analys av det amerikanska samhället och med en stor kvinnlig roll, och jag känner att jag kan göra det. Det är ett stort äventyr.
– Men det blir inte inspelning förrän 2023. Cate Blanchett är upptagen hela 2022.
