Hon tillhör en generation kvinnor som under sin uppväxt har fått möjlighet att studera – och som också tagit alla chanser till egen utveckling och frihet. Hon beskriver ett hårt fall när talibanerna tog makten efter det amerikanska tillbakadragandet i början av hösten.

– Vi har förstås levt med krig hela tiden men livet har ändå pågått. Vi levde ett urbant liv, man skrattade på gatorna, gick på caféer. Vi kunde arbeta. De flesta inom den afghanska filmen är kvinnor och det är kvinnliga filmskapare som fått ut sina filmer på festivaler som Cannes, Sundance och Venedig, säger Sahraa Karimi.

Hon beskriver det kvinnliga afghanska filmskapandet som ett slags gråskala.

– Vi vill ändra på den svartvita klichébilden av Afghanistan. Vi försöker belysa historier som inte har berättats tidigare. Vi har gjort kort- och långfilmer och tv-program. Det fanns tidigare 52 privata tv-kanaler och de hade mest kvinnliga anställda. Men nu ska kvinnorna vara osynliga.

Högljudd anti-taliban

Regissören, som är inbjuden som ordförande för juryn under Stockholms filmfestival, är före detta chef för det statliga afghanska filminstitutet. Hon tvingades fly när talibanerna tog makten.

Sahraa Karimi säger att hon har blivit en kontroversiell person i sitt hemland, som högljudd anti-taliban, och att hon en längre tid levt under hot men gått till jobbet ändå. Som utbildad kvinna är hon ett problem för talibanerna.

– De är rädda för oss för att vi ifrågasätter dem. De hatar kvinnor. Jag vet inte varför, jag skulle vilja fråga dem. Varför hatar de oss så mycket? Vad har vi gjort dem?

Just nu förbereder hon sin andra långfilm, "Flight from Kabul", i Rom där hon är verksam, berättar hon efter ett panelsamtal i Stockholms filmfestivals regi.

Sverige viktigt

Under samtalet, där även utrikesminister Ann Linde (S), Anna Ek från Svenska Afghanistankommittén och den norska journalisten Åsne Seierstad medverkade, diskuterades hur Sverige kan påverka situationen i landet.

Ann Linde var tydlig med att det inte är aktuellt med något erkännande av talibanerna men att det ändå behövs samtal med dem för att bland annat få in bistånd i landet, där det gör nytta.

Att erkänna talibanerna vore ett svek mot det afghanska folket, säger Sahraa Karimi. Hon tror egentligen inte att de kan förändras men att internationella samfund och organisationer kan pusha talibanerna att respektera mänskliga rättigheter.

– Där spelar Sverige en viktig roll eftersom ni är ett feministiskt land. Det finns en stark svensk närvaro i landet och ni är en viktig biståndsgivare.