Trintignant slog igenom redan 1956, när han i en av sina första filmer spelade mot Brigitte Bardot i "Och gud skapade kvinnan . . .".

Sedan följde över hundra filmroller, många av dem i klassiker, som Costa-Gavras "Z – han lever" 1969, François Truffauts "Äntligen söndag!" 1982 och Krzysztof Kieslowskis "Den röda filmen" 1994.

– Han var genom den franska filmen en del av våra liv. Han var en fantastisk skådespelare, säger Frankrikes president Emmanuel Macron, enligt AFP.

Men berömmelsen, och rykten om en kärleksaffär med Bardot, fick honom att fly filmvärlden efter den första framgången – för militärtjänstgöring. Trintignant var dock snart tillbaka framför kameran i publiksuccén "Lyxraggaren" (1962) och nya vågen-klassikern "En man och en kvinna" 1966.

Den sistnämnda filmen vann såväl det förnämsta priset på filmfestivalen i Cannes och en Oscar för bästa utländska film. Nästan ett halvt sekel senare, 2012, upprepade en annan Trintignant-film – Michael Hanekes "Amour" – den bedriften.

Trots hyllningarna, flera priser och kärlek från den franska biopubliken drömde han enligt Le Figaro om en karriär som racerförare, en sport han ägnade sig åt långt in i filmkarriären. Närmare än att se sin farbror Maurice Trintignant vinna Monacos GP i formel 1 kom han dock inte.

Han var gift tre gånger och fick tre barn, men 2003 drabbades Trintignant av en tragedi, när hans dotter Marie mördades av sin pojkvän, sångaren Bertrand Cantat. Skådespelaren sade 2017 till AFP att han inte kommit över dotterns död, och att hans livsglädje dog med henne.

På fredagsmorgonen avled Jean-Louis Trintignant omgiven av sin familj i hemmet i Gard i södra Frankrike, uppger hans hustru Mariane Hoepfner.