På en ö i den grekiska skärgården har techmiljardären Miles Bron (Edward Norton) bjudit in sin närmaste krets till middag med mordmysterium. Men fler än en av gästerna har äkta mord i sinnet, och leken förvandlas snart till blodigt allvar.
Ska mästerdetektiven Benoît Blanc kunna lösa gåtan?
Ny rollista
Daniel Craig återvänder till rollen som den amerikanska söderns egen Hercule Poirot i "Glass onion – A knives out mystery", fortsättningen på Rian Johnsons lekfulla pusseldeckare från 2019. Även denna gång är det Johnson som har skrivit och regisserat, men med undantag för Craig är rollistan helt ny, med många kända namn som Kate Hudson, Leslie Odom Jr från musikalfenomenet "Hamilton" och hiphopartisten Janelle Monáe.
Monáe gör en nyckelroll i filmen som Miles Brons före detta affärspartner, en rollfigur som står i centrum för en av filmens många tvärvändningar.
– När jag läste manuset låg jag i sängen och skrattade hysteriskt, jag tänkte "detta är vad min själ behöver, jag måste göra det", säger Janelle Monáe när vi möts i London.
Hon får medhåll av Kate Hudson, som spelar en odräglig influerare:
– Efter covid behöver vi verkligen den här sortens film. Den visar vad underhållning kan ge oss, att man i bara några timmar kan få flyga till en helt annan plats tillsammans med andra människor, säger hon.
Hög stämning
Hela truppen har samlats i London för att premiärvisa filmen för en europeisk publik. Stämningen är hög när de möts i hotellkorridoren på väg till sina intervjuer ("Vad snygg du är idag!" "Vad kul det var i går kväll!"). Under inspelningen i den grekiska övärlden ägnade de fritiden åt gemensamma middagar och lekar, och ibland oroade sig Edward Norton för att de hade "för roligt".
– Det är alltid en risk om man har jättekul ihop när man jobbar, att det inte översätts till att det blir kul för publiken. Det var en otrolig utmaning att hålla masken ibland när jag skulle spela allvarlig. Jag har sparat en bortklippt scen med Daniel i min telefon som jag plockar fram med jämna mellanrum och garvar åt, säger han.
Men det finns också sälta i "Glass onion". Redan den första filmen gjorde subtila anspelningar på spänningar i det amerikanska samhället och smärtpunkter om klass och etnicitet. Men den här gången har Rian Johnson tagit satiren till en ny nivå.
Med porträttet av den superrike och klichésprutande Miles driver han hejdlöst med pompösa techentreprenörer som Elon Musik, Jeff Bezos och Mark Zuckerberg, och den numera utskämda Theranos-grundaren Elizabeth Holmes. Men Miles är inte ensam om att bli avklädd – filmen tar också sikte på hjärtlös och korkad influerarkultur, "goda" politiker som gör vad som helst för kampanjbidrag och polariseringen kring pandemirestriktionerna.
Rikedom korrumperar
Leslie Odom Jr, som spelar den tekniska hjärnan bakom Miles Brons framgångar, tycker att "Glass onion" sätter fingret på hur en persons rikedom kan korrumpera alla i dess omgivning.
– Han blir dockspelaren som drar i deras snören. De låter honom göra det och de får betala med sin integritet. Jag hoppas att de som ser filmen funderar kring vem som drar i snörena – hur mycket är vi beredda att tänja på våra värderingar för pengar? säger han.
Rian Johnson berättar att han var noga med att "Glass onion" inte skulle bli en "budskapsfilm".
– Samtidigt ville jag inte vara rädd för att stoppa in saker som kopplar filmen till allt det som vi gastar om i samtiden – vad som helst som vi grubblar på och som känns befriande att skratta åt och driva med. Anledningen till att tonen i den här filmen är lite mer yvig beror på att tonen de senaste åren…
– … har varit ganska högljudd, inflikar Daniel Craig.
– Precis. Det kändes som att vi var tvungna att höja rösten lite för att kunna ta oss an allt det där.
På frågan om hur Daniel Craig ser på filmens samhällskritik svarar han:
– Det lämnar jag åt Rian. Inte för att jag inte är intresserad – jag är mycket intresserad. Men det är inte främst mitt jobb att tänka på det. Filmen är underhållning, den är kul. Om du hittar någon djupare mening så är det väl toppen, men du måste inte.