Ända sedan "Den sista färden" kom 1972 måste det självfallet ha varit frestande för filmmakare att försöka imitera framgången – att göra en film om hur stadsbor ger sig ut i vildmarken och där konfronterar "rednecks", som svarar med våld.
Men försöken har varit få. "Den sista färden" är fortfarande en så kraftfull film att den avskräcker efterföljare, inte minst när det gäller dess underliggande tematik om hur storstadsfernissan rinner av stadsbon när han måste ta till våld för att överleva.
"Red dot", som är den första svenska film som producerats direkt för Netflix, börjar som ett försök att göra en svensk "Den sista färden". David och Nadja har ett ansträngt förhållande. Hon är gravid. De ger sig iväg på en bilfärd till Norrland för att i lugn och ro försöka hitta tillbaka till varandra. Väl uppe i det snötyngda landskapet hamnar de i bråk med ett par lokala jägare. Bråket trappas upp. När David och Nadja, tillsammans med sin hund, senare på natten befinner sig i sitt tält ser de plötsligt en liten röd prick på tältduken. Någon siktar på dem med ett lasersikte. Snart börjar skotten smälla och de måste fly ut i iskylan och mörkret, förföljda av någon eller några som verkar fast beslutna att döda dem.
Så här långt är det rätt spännande, inte minst i skildringen av hur de båda i tältet börjar inse allvaret och att de måste fly ut i okänd vildmark för att kunna överleva. Men sedan börjar det spåra ur på sätt som inte jag ska delge här – det vore att avslöja för mycket. Vändningarna staplas på varandra under den sista halvtimmen. Det som kunde ha fortsatt att vara tät katt-och-råtta-lek ute i ödemarken blir någonting annat.
Plus dock för att det finns några saker som händer som känns väldigt inte politiskt korrekta. Det händer sånt som inte skulle förekomma i en amerikansk film i samma genre – jag säger inte vad, det kommer åskådaren att förstå när han eller hon har sett filmen.
Anastasios Soulis och Nanna Blondell får mest ägna sig åt att springa i snö och försöka rädda varandra ur iskallt vatten. Å andra sidan är det ju inte ofta en genrefilm som denna ger skådespelarna några möjligheter att utveckla sitt skådespeleri.
