Det är 1800-tal och Lucky (Linda Åslund) växer upp på den amerikanska östkusten. Hon har aldrig träffat sin pappa men lyckas skämma ut sin förmögne farfar och blir prompt ivägskickad tillsammans med sin moster för att äntligen träffa fadern.

Pappa Jim bor nära vildmarken i den lilla staden Miradero. Han var tvungen att överge Lucky som bebis efter att mamman, som var stuntryttare, dog under en föreställning. Därför är pappan extra orolig över Luckys intresse för de fyrbenta djuren, och hon verkar ha ärvt sin moders oräddhet.

Redan på tåget ser Lucky vildhästen Spirit och blir förälskad. Men hon är inte ensam. Ett gäng banditer, ledda av en svarthårig cowboy som pratar norrländska (Peter Stormare) har också fått upp ögonen för pållen.

I samma veva som Lucky lär känna farsan för första gången, och blir kompis med tjejerna Abigail och Pru, planerar tjuvarna en kupp mot Spirit och hans familj av vildhästar.

Tjejerna måste snart ge sig ut på ett räddningsuppdrag och rida över de karga bergen för att hinna ikapp banditerna.

Animationsstudion Dreamworks blev en viktig spelare i filmvärlden med den religiösa och episka "Prinsen av Egypten" (1998). En film som med dagens mått mätt är ganska allvarlig och våldsam, men som vågade lita på att den unga publiken var smart nog att förstå. Sedan dess har mycket hänt. Animationsstudion Pixar har specialiserat sig på att tackla existentiella känslor med filmer som "Inside out" och "Coco" medan konkurrenten Dreamworks fokuserat mer på knasig komik i filmer som "Trolls" och "Baby-bossen". Senast i den lyckade fullträffen "Croodarna 2".

"Spirit: Vild och fri" är mindre flabbig och mer äventyrsfokuserad. Den säger inget fundamentalt om traumat i att förlora en förälder, utan fokuserar mest på tjejkompisarnas resa på hästrygg. Det är ibland spännande, stundtals roligt och då och då gulligt. Samtidigt har "Spirit: vild och fri" svårt att framkalla några starka känslor för vare sig djur eller människa. Den är otippat lagom för en berättelse om en vildhäst som inte kan tyglas.