Den otursförföljde yrkesmördaren Ladybug (ja, det är hans kodnamn, ett kodnamn som han tycker är oerhört mesigt) har blivit besatt av sin terapeut Barrys visdomar. Proppfull av zen och upplysta, eller jag menar superklyschiga, metaforer hoppas Ladybug att karriären nu ska ta en ny riktning, mot mindre "smash and grab"-kupper snarare än besinningslösa morduppdrag i typ Johannesburg.

När han får ett nytt uppdrag i Japan är han förvissad om att det ska bli en lätt match. Han ska bara lokalisera en väska med väldigt, väldigt, VÄLDIGT, mycket pengar på ett supersnabbt japanskt expresståg och kliva av vid nästa station med samma väska och dess innehåll. Dessutom har han hela tiden sin hanterare Marias (Sandra Bullock) lena och kompetenta röst i örat som stöd. Lätt som en plätt, elleeeeeer?

När David Leitch ("John Wick", "Deadpool 2") gör actionkomedi av den japanska spänningsromanen "Maria Bitoru" blir det faktiskt rakt av underhållande från avgång till slutdestination.

Brad Pitt gör sitt jobb utmärkt – man stör ihjäl sig på Ladybug och hans floskler men älskar honom samtidigt villkorslöst. "Bullet trains" övriga casting är dessutom helt sinnessjuk och underbar. Ryan Reynolds i bild i tre sekunder? Japp. En briljant Aaron Taylor-Johnson som den oerhört rolige och frustrerade yrkesmördaren Tangerine? Yes. Michael Shannon som en helt bisarr rysk supergangster som har tagit över hela den japanska undre världen? Jajamen.

En viss risk finns för att man inledningsvis känner sig både överväldigad och förvirrad av de nästan osannolikt många många trådarna och rollfigurerna men ta det lugnt, allt reder ut sig så småningom. Och med tjusiga specialeffekter i kombination med vad som närmast kan liknas vid serietidningsestetik går den invecklade historien undan lika snabbt som tåget den utspelas på, men det är en jäkla kul och knäpp resa.