Fredrik Erlandsson, Berga

Vid grind 47 sitter han, ensam och allena. Långt, långt bort från händelsernas centrum.
Där hittar vi dagens doldis, Fredrik Erlandsson. En av flera tusen som jobbar ideellt, en nödvändig kugge i maskineriet som gör att festivalen går att förverkliga.

Vid grind nummer 47 sitter Fredrik Erlandsson. Helt ensam. Helt allena. Så värst mycket festivalröj är det inte att titta på för hans del där han sitter på sitt pass så längt bort som möjligt från händelsernas centrum.

Vid grind nummer 47 sitter Fredrik Erlandsson. Helt ensam. Helt allena. Så värst mycket festivalröj är det inte att titta på för hans del där han sitter på sitt pass så längt bort som möjligt från händelsernas centrum.

Foto:

Hultsfred 20042004-06-18 06:58

Han kommer från Berga, jobbar för Målilla GoIF. Lönen är ett armband till rockfesten han inte vill missa. Men så där värst mycket festivalstämning blir det inte här i utkanten av festivalområdet. Med Kloster ett stenkast bort är han långt, långt bort från folket, från festen, från dammet, från stämningen.
- Lite dött är det, erkänner han. Men i dag har jag i alla fall fått en stol att sitta på.
Kanske måste han göra en insats ett par tre gånger i dag. Kanske inte ens det. Så där värst mycket biltrafik är det inte på den lilla grusvägen mellan campingområdet och Kloster. I söndags när han satt vid grind 42 på motsatta sidan av området kom det noll bilar. Så kan också ett arbetspass se ut för dem som hamnar lite off på festivalområdet.
- Det är inte så dumt med en gran som utsikt heller...

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!