Området i övrigt har nämligen inte mycket grönt gräs kvar. 30 000 par fötter i fyra dagar har gjort sitt bästa för att trampa ner allt i gräsväg och området ser ganska slitet ut. Men vart tog skräpet vägen? Det gick åt en hel del letande för att hitta ens en cigarettfimp på marken inne i det innersta av parken. Men städgänget har förstås massor kvar. På campingplatsen har de bara hunnit med en grovrunda ännu. Högar av sopor ligger kvar. Det ser ut att finnas nästan hur mycket som helst.
Men, med lite värme så kommer gräset igen och om någon vecka eller så lär de grövsta skadorna vara borta. Vid det laget har städarna också kommit ifatt och allt vad skräp heter är borta.
Överallt är det full fart. Hjullastare med blinkande ljus kommer farande från både höger och vänster med det ena lasset tyngre än det andra. Här springer folk med handkärror kors och tvärs, medan andra bär och kånkar.
En maskin står och skramlar i ett hörn av Saharaområdet. Det är här man jobbar med sopsorteringen. Tro det eller ej, men faktum är att alla sopsäckar som kommer in hit rivs upp och innehållet sorteras. Ett magnumarbete. Men festivalen är miljöcertifierad och då är det ett måste.
- Det handlar om 100 ton sopor. Minst, säger Michael Lindquist som är renhållningsbas på festivalen. Eller om man så vill 40 000 säckar.
40 000 sopsäckar.... Det är alltså i princip en säck per skalle som varit inne på festivalområdet, besökare, funktionärer, journalister och alla andra inräknade.
Bonuseffekt
Sopsorteringen har dessutom visat sig ge en bonuseffekt som inte var medräknad från början. Men som kan betyda en hel del för ganska många. Bland soporna dyker det upp åtskilliga plånböcker, kreditkort, nyckelknippor och andra värdeföremål.
- Det kommer vi givetvis att lämna in till polisen så att ägarna får dem tillbaka, säger Michael Lindquist.
Många av de här plånböckerna som dyker upp är givetvis stulna och har slängts i soporna av tjuven, som ville göra sig av med bevismaterial. Det är sällan det är några pengar kvar...
Fast det mesta som kommer in är mindre roligt. I en påse som sorterades fanns ett halvt grillat vildsvin...
Pantburkar och petflaskor finns i stora mängder att ta hand om också. Så här långt har 300 pall komprimerade burkar och flaskor fraktats iväg från festivalområdet. Utöver det som andra burksamlare har fått ihop.
Till och med botten
Det är rena rama städdillet som härskar på festivalområdet. Till och med botten på sjön Hulingen får en omgång. I går kväll var Jonas Brorsson och Magnus Eklöf från Hultsfreds dykarklubb ute på en undervattensexpedition för att se hur det stod till med nedskräpningen.
Det visade sig vara ganska bra, för trots en grundlig genomsökning av botten vid badplatsen hittades inte speciellt mycket skräp. Festivaldeltagarnas miljömedvetande ger avtryck även när det gäller att inte kasta saker i sjön.
På väg mot normala gängor igen...
Nu återgår allt till det normala. Ett steg i taget. En festivalbesökare skulle knappast känna igen sig inne på området, där återställningsarbetet går för högtryck.Både Hawaiiscenen och Pampas är borta. Några väl buntade aluminiumstänger är vad som återstår. Och så en plätt med grönt gräs som visar var de har stått.
Trot det eller ej, men varenda sopsäck från festivalen rivs upp och sorteras. Men så har man fått miljödiplom också...
Foto:
Fakta
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!