Det må vara sant och äkta, men efter de första utfästelserna om autenticitet slår jag av.
Men när Sator slår fast att det bara finns ett Hultsfred känns det inte som publikfrieri. Väldigt få lär ju veta bättre. Och visst finns det en vacker symbolik i att den gamla festivalens husband på 80- och 90-talen bär upp omstarten. Tillräckligt vacker för att värma fredagskvällens största och totalt genomfrusna publik.