För bara någon månad sedan fick Johan Rockström ta emot diplom ur kungens hand sedan Världsnaturfonden utsett honom till årets miljöhjälte. Men professorn i jordsystemsforskning beskriver uppmärksamheten kring sin person som i det närmaste obehaglig och framhåller att han bara gör sitt jobb. När han pratar om superhjältar i samband med sin nya bok syftar han inte på sig själv utan på de lösningar som kan hjälpa till att fixa den svåra situation som planeten befinner sig i.

– Först har vi de vetenskapliga beläggen för att vi håller på att förstöra hela planetens stabilitet. Det är ett enormt hot, en krissituation, säger han.

– Sedan kommer hjältarna in. Vi har mycket vetenskapliga belägg för att det fortfarande finns innovationer, lösningar och möjligheter att rädda mänskligheten och landa tillbaka till en stabil planet.

Tekniska hjältedåd

Rockström vill helst inte identifiera vem som är hjälten i berättelsen om planetens framtid utan pekar på att det handlar om tekniska lösningar såväl som systemförändringar när det gäller hälsosam mat, mobilitet, beteenden och värderingar.

Ett slags hjältedåd identifierar han ändå, den snabba omställningen inom bilindustrin, och nämner Teslagrundaren Elon Musk, Volvo-vd:n Martin Lundstedt och Daimlers dito Ola Källenius som viktiga figurer i elektrifieringsracet.

– Vi övergick från häst och vagn 1910 och har haft 100 år av förbränningsmotor. Nu ska den överges så här snabbt, säger Rockström och knäpper med fingrarna.

– Polletten har trillat ner hos många företagsledare. Har man de stora tunga industrierna med sig är det mycket lättare att ta bra klimatpolitiska beslut.

Rockström är chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning och bor i Berlin. Nu är han i Sverige för att marknadsföra "Jorden – vår planets historia och framtid" som han har skrivit med hållbarhetsanalytikern Owen Gaffney, med förord av aktivisten Greta Thunberg.

Stora utmaningar

Boken är en hisnande färd i tre akter. Den tar avstamp i den anhopning av gaser och partiklar som kom att möjliggöra livet på jorden, lotsar oss genom årmiljardernas evolutionära språng för att till slut landa i beskrivningar av människans mörbultande av planeten. Att vi redan har överskridit fyra av de nio planetära gränserna – som jorden måste befinna sig inom för att förbli stabil – borde enligt författarna "oroa alla och envar".

Och nu är det bara åtta år kvar av det årtionde som enligt Rockström blir avgörande för vilken framtid vi går till mötes. Utsläppen av växthusgaser måste halveras till 2030, vilket innebär utsläppsminskningar på 7 procent per år.

– Vi har inte börjat ännu och det finns alldeles för lite som pekar på att vi kommer att klara det. Ord går ännu inte till handling och det gör mig djupt oroad, säger Rockström.

Vad händer om vi inte klarar att halvera utsläppen under 2020-talet?

– Vi kommer inte att köra över ett stup, men kommer med all sannolikhet att missa att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Då går vi in i farozonen mellan 1,5 grader och 2 grader, vilket ökar riskerna för att trigga i gång processer som tar oss i fel riktning.

"Domedagsprofet"

Rockström har pratat i "Sommar" och "Vinter i P1", hållit TED-talks och är huvudperson i en Netflixdokumentär. Men bortom hyllningar för sin förmåga att kommunicera brett och tillgängligt om klimatet har Rockström också beskrivits med epitet som "apokalypsens apostel" och "domedagsprofet".

– Självklart är det olyckligt om jag uppfattas som domedagsprofet. Men jag tror också att forskare har tenderat att ha underrapporterat riskerna som vi står inför, säger han.

– Alla har rätt att få hela diagnosen. Du vill inte gå till doktorn och höra att du är förkyld om du bär på cancer. Men när du får en jobbig diagnos vill du också få ett botemedel. För varje steg man tvingas vrida upp diagnosen på risk är det viktigt att ge en lösning.

Allt oftare får dock Johan Rockström höra att han tycks mer positiv nu än för bara några år sedan. Han håller med.

– Det finns en katalog av empiriska bevis för att skalbara lösningar finns i många olika sektorer, det har vi aldrig haft förut. Det gör att vi fortfarande har en chans att ha en planet i ett tillstånd som kan stödja mänskligheten i framtiden.