"Batavernas trohetsed" kan flyttas till Mora

Zornmuseet i Mora erbjuder sig att ta emot Rembrandts målning "Batavernas trohetsed". Museet kan visa den enligt samma hyresavtal som Nationalmuseum i Stockholm.
–Zorn hade gjort samma sak, säger museidirektören Johan Cederlund.

Målningen "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis", av Rembrandt Harmensz van Rijn visas fortfarande på Nationalmuseum i Stockholm. Arkivbild.

Målningen "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis", av Rembrandt Harmensz van Rijn visas fortfarande på Nationalmuseum i Stockholm. Arkivbild.

Foto: Jurek Holzer/SvD/TT

Konst2023-11-02 09:53

I ett brev till Konstakademien uppger han att Zornmuseet kan vara hemvist åt Rembrandts målning "under ett par år, eller den period som finnes lämplig".

Länge deponerade Konstakademien målningen gratis på Nationalmuseum men sedan 2018 har Konstakademien krävt en hyra på 400 000 kronor per år, en summa som det ekonomiskt trängda Nationalmuseum inte längre tycker sig kunna betala.

Zornmuseets direktör uppger nu att man "utifrån gällande hyresavtal mellan Konstakademien och Nationalmuseum" är beredda att ta emot målningen.

– Det här är så angeläget. Vi får gräva i fickorna, men vi är beredda och det är förankrat i Zornmuseets styrelse, säger Johan Cederlund till TT.

"Intressant förslag"

Konstakademiens ständiga sekreterare, Elisabeth Alsheimer Evenstedt, befinner sig på resa och har än så länge bara svarat med ett kort "intressant förslag, jag återkommer när jag kommer hem", berättar Johan Cederlund.

Flera av Nationalmuseums dyrgripar har tidigare visats i Mora. I samband med den stora Zornutställningen på museet i Stockholm fylldes de tomma väggarna i Mora med målningar av franska impressionister utlånade av Nationalmuseum, och inför detta gjordes också investeringar för ett par miljoner kronor för att höja säkerheten på Zornmuseet.

– Jag har förankrat det här hos säkerhetsansvariga på Kammarkollegiet, de ger klartecken säger Johan Cederlund.

"Rembrandts verk är av sådan nationell betydelse att en eventuell flytt utomlands som diskuterats vore förödande, inte minst för Sveriges anseende som kulturnation", skriver Johan Cederlund i ett pressmeddelande.

"Jättebeklagligt"

Han framhåller också att Zornmuseet vill stödja Nationalmuseum i "dess nuvarande prekära situation".

– Det är jättebeklagligt att vi ens ska behöva diskutera detta. Ytterst handlar det om att det inte ges några pengar till kulturen. Ett Nationalmuseum ska kunna visa vad vi har, regeringen borde säga "nu går vi in och skjuter till lite pengar".

För Anders Zorn var Rembrandt en stor förebild. I Zorns egna samlingar finns 180 etsningar av Rembrandt och 2017 ställdes ett 50-tal av dessa ut på Vatikanmuseerna i Rom. På Zornmuseet skulle en ny publik få chansen att se "Batavernas trohetsed" tillsammans med dessa etsningar, framhåller Cederlund.

Fakta: "Batavernas trohetsed"

"Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” har hängt på Nationalmuseum sedan 1864. Målningen beställdes till det nybyggda rådhuset i Amsterdam och hängdes upp 1662. Men beställarna var missnöjda med verket, som skulle vara en symbol för den fria republiken, och den stora duken skickades i retur till Rembrandt för att han skulle justera den.

I stället för att återplacera den beskar Rembrandt målningen, som ursprungligen mätte 5,5 x 5,5 meter. Han sålde det centrala partiet till en privat köpare.

Efter ett antal försäljningar kom målningen i slutet av 1700-talet till Sverige som arvegods. Den deponerades på Konstakademien i Stockholm år 1780 och hängde i målarsalen där konststudenter kunde studera den.

Rembrandts målning blev senare Konstakademiens genom en donation 1798 av Anna Johanna Peill, född Grill, änka till herr Henrik Wilhelm Peill.

Länge hängde målningen på Nationalmuseum utan att det fanns något avtal med Konstakademien. När museet renoverades lånades tavlan mellan 2015 och 2018 ut till Rijksmuseum i Amsterdam, National Gallery i London och till Göteborgs Konstmuseum. Men 2018 tecknades ett avtal som innebar att Nationalmuseum fick låna verket för motsvarande 400 000 kronor per år.

Målningens motiv utgår från den romerske historikern Tacitus berättelse om batavernas uppror mot de romerska kolonisatörerna år 69–70, under ledaren Claudius Civilis.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!