Hennes kanske mest kända målning, "God giving birth", där en kvinna – med en vit och en svart ansiktshalva – föder barn, anklagades av kristna grupper för hädelse när den ställdes ut i England på 1970-talet. Det stärkte dock bara Monica Sjöös uppfattning om att hennes konst verkligen behövdes.

Modernas utställning är den första som samlar Monica Sjöös verk, inte bara målningar utan även politiska affischer och banderoller, böcker, artiklar och brev som hon skrev för att protestera mot allt från miljöförstöring och kärnvapen till kvinnors oavlönade hemarbete och särbehandling av minoriteter.

– Det som gjorde henne så unik var att hon ville skapa förändring på riktigt med sina verk. Trots sin starka andlighet tittade hon inte inåt, hon vände sig utåt för att göra en skillnad, säger Jo Widoff, kurator för internationell konst på Moderna Museet i Stockholm.

Monica Sjöö lämnade Sverige på 60-talet och bosatte sig i Bristol i Storbritannien där hon så småningom blev en stor förebild, framförallt i feministiska kretsar. Vid sidan av sin konst drog hon igång gräsrotskampanjer, anordnade diskussionsgrupper och slogs för minoriteter.

Hon fortsatte samtidigt att umgås med konstnärsvännerna Siri Derkert och Kjartan Slettemark.

– Monica Sjöö hade också tät kontakt med svensk kvinnorörelse och hon umgicks i anarkistiska cirklar, både i Sverige och utomlands. Hon blev bland annat utkastad ur Italien efter att ha deltagit i en anarkistisk demonstration, säger Jo Widoff.

Inte visats tidigare

Till skillnad mot många andra samtida kvinnliga konstnärer valde Monica Sjöö bort det abstrakta i sin konst. I stället valde hon att skildra konkreta skeenden: Ett barn föds. Träd som skövlas. En gudinna. En helig källa.

– Hennes konst är figurativ och skildrar ofta kvinnors verklighet som den ser ut. Det här valet gjorde att hon hamnade i ett utanförskap och inte fick den uppmärksamhet hon förtjänade medan hon levde, säger Jo Widoff.

Många av målningarna i "Monica Sjöö. Den stora kosmiska modern" har varit magasinerade och inte visats tidigare. De har nu restaurerats av Moderna Museet och kommer att visas bland annat på Tate Gallery senare i år.

Utställningen består av ett femtiotal verk, bland annat "Back street abortion – women seeking freedom from oppression" från 1968 där hon tar ställning för kvinnors rätt till fri abort.

– Den var otroligt kontroversiell på sin tid men abortfrågan känns precis lika aktuell i dag. Så är det med många av hennes verk, de ligger i tiden fortfarande, säger Jo Widoff.

I målningarna återkommer hon ofta till "den stora modern" – sin kosmiska världsbild – och till sina två söner som hon förlorade med några få års mellanrum.

– Hon var övertygad om att de fanns med henne hela tiden, säger Jo Widoff.