"Andas med mig" kallar Jeppe Hein sitt verk utanför Moderna Museets entré i Stockholm. Besökarna blir inbjudna att på stora plank dra penseldrag uppifrån och ner, lika långa som deras utandningar. Verket – liksom hela utställningen på Moderna museet – kommer delvis ur Jeppe Heins egna erfarenheter av att vara utbränd, något som nu ligger 15 år tillbaka i tiden.
– Jag började göra små streck för att kontrollera min andning och mina hjärtslag och mitt sinne, för att lugna ner mig. Sedan gav jag penseln till folk i stället, folk blir väldigt rörda av att vara en del av något större, det finns också de som aldrig tidigare har varit uppmärksamma på sin andetag.
Ännu roligare är den gigantiska fontänen intill, egentligen ett slags enorm vattenlabyrint som hela tiden ändras. Den går att träda in i utan att bli blöt – eller för att bli det.
– Den brukar vara populär, den öppnar upp hjärtan, folk glömmer att det är konst och vill vara en del av det. Idén är att skapa något socialt och lekfullt här ute och sedan gå in i museet med den energin.
Lekfulla installationer
Jeppe Hein är känd för sina lekfulla och interaktiva installationer. Den som har besökt Wanås skulpturpark i Skåne minns kanske hans inbjudande utemöbel som gjord för drömmande kontemplation och vila. Museichefen Gitte Ørskou menar, i sin katalogtext, att han påminner konstpubliken om att den själv är delaktig i att forma världen, men också att han skärper uppmärksamheten på själva varandet.
Till utställningen på Moderna Museet fick han i uppgift att inte ta med sig något färdigt konstverk. Så är också utställningens själva kärna helt ny – sju olika rum, enkelt byggda i tyg i regnbågens färger. Om Jeppe Hein tidigare har fått människor att delta runt ett fysiskt konstverk handlar det den här gången om att låta publiken agera själv.
– Det blir en känsla som för var och en blir helt unik. Kanske kommer man inte att definiera det som konst, men det är heller inte så viktigt för mig.
Varje rum erbjuder olika övningar som görs under ledning av någon av de drygt 100 guider som Jeppe Hein har utbildat för utställningen och som leder besökarna, först genom enkla fysiska rörelser och sedan genom "en riktig övning". Rummens teman, färger och former är inspirerade av yogans teori om kroppens sju olika chakran eller energicentrum.
Empatisk och sårbar
I det första rummet "I am" inleder guiden med att berätta hur han eller hon är, för att sedan inspirera besökarna att göra detsamma för i tur och ordning tre personer.
– Det handlar inte om vilken bil eller hur många barn man har, det handlar om vilka kvaliteter man har i hjärtat, säger Jeppe Hein och ger exempel: "Jag är empatisk, jag är sårbar, jag är en del av universum".
Besökarna uppmanas anteckna i en liten broschyr. Rummet "I do" handlar i stället om att komma underfund med om man guidar eller låter sig guidas i livet. Övningarna i det gröna "kärleksrummet" avslutas med att besökaren skriver ner sina önskningar om just kärlek.
TT: "Vem är du egentligen" är tveklöst en snäll och välkomnande utställningen, men når den människor på en djupare nivå?
– Jag har hållit föredrag där folk har trott att jag skulle prata, men i stället gjort övningar som de här. Människor blir väldigt rörda, det är oväntat att vara en del av detta, det är självklart en massa motstånd i början, en del älskar det, andra har svårare för det.
TT: Vad vill du säga till den som tycker att det här låter jätteflummigt?
– Jag hoppas att folk vågar vidga sin blick lite. Jag kan inte göra annat än att invitera – prova ett rum och se vad det gör i dig. Försök att inte vara fördömande och se vad som sker i dig. Efteråt kan du säga om det var värdelöst eller lite kul.
– Jag vill inte lära ut något, det här är enbart inspiration till ditt liv.