"Nimis" framtid oklar efter Vilks död

Framtiden för Lars Vilks kända konstverk "Nimis" är oklar efter hans bortgång. Träbyggnaden kräver mycket underhåll, ägarna är ett utländskt dödsbo och konflikten med länsstyrelsen är inte över.
–Det finns inget svar som man bara kan snyta ur näsan, säger konstnären Fredrik Axvik Larsson.

Lars Vilks "Nimis" har stått på Kullabergs naturreservat i 41 år. Efter konstnärens bortgång är dess framtid oklar. Arkivbild.

Lars Vilks "Nimis" har stått på Kullabergs naturreservat i 41 år. Efter konstnärens bortgång är dess framtid oklar. Arkivbild.

Foto: Piotr Wawrzyniuk

Konst2021-10-04 13:03

Det råder landssorg i Ladonien, den skulpturpark som Lars Vilks grundade i Kullabergs naturreservat i Skåne, som han senare utropade som en "självständig stat". Det konstaterar Ladoniens "konst- och hoppminister" Fredrik Axvik Larsson.

Sedan 41 år tillbaka har det olovliga byggnadsverket "Nimis" funnits på platsen, något som har orsakat huvudbry för både länsstyrelsen i Skåne och markägaren i Kullaberg. Samtidigt är det ett av Skånes mest populära besöksmål.

– När jag nåddes av nyheterna blev jag först och främst fruktansvärt ledsen. Sedan började tankarna gå – hur gör vi med "Nimis"? Det är inte en okomplicerad historia, säger Fredrik Axvik Larsson.

För två veckor sedan var han på plats i Kullaberg tillsammans med Lars Vilks för en intervju med tysk tv, en vecka senare var Axvik Larsson där igen för att bygga.

Konstverket av drivved, plankor och grenar slits hela tiden ner av väder och vind, och måste ständigt restaureras. Förr kunde Lars Vilks åka dit och hamra 300 gånger på ett år, men när hotbilden mot honom växte fick Fredrik Axvik Larsson tillsammans med sina konstnärsvänner ta ett större ansvar.

– Det har varit en jätteapparat med poliserna och livvaktsskyddet som måste ha stenkoll på allting runtomkring, därför har det varit väldigt svårt för honom att ta sig dit. Han har gjort det ändå, man kanske en gång i månaden i stället för en gång om dagen, säger Fredrik Axvik Larsson.

Vilks hade sålt verket

Men hur det ska bli med restaureringen nu är inte det enda frågetecknet. Förra året pågick en diskussion mellan Lars Vilks och länsstyrelsen om att göra det långlivade svartbygget lagligt. Men enligt Fredrik Axvik Larsson kom parterna inte fram till någonting.

– De hade vissa förbehåll som Lars inte tyckte var acceptabla, så den diskussionen har inte landat, den är fortfarande i luften, säger han.

Lars Vilks var dessutom inte ägaren av "Nimis", den såldes tidigare till konstnärsduon Christo och Jeanne-Claude – som båda nu är döda.

– Det är Christos dödsbo som äger verket fortfarande, vad jag vet. Allt sådant aktualiseras extra mycket när Lars har gått bort så hastigt. Vi vet inte var vi står i detta, säger Fredrik Axvik Larsson.

"Ansvaret är otydligt"

Daniel Åberg är länsstyrelsens platschef i Kullaberg, där konstverket är beläget. Han kan inte svara på hur länsstyrelsen ser på "Nimis" framtid.

– Det är för tidigt att säga någonting om det. Det är väldigt tragiskt att Lars Vilks har gått bort och det är det vi fokuserar på i dag, säger han och fortsätter:

– Vårt fokus är att minimera risken för personskador och slitage, men hur vi ska jobba med det framöver är för tidigt att säga.

Det ät inte heller tydligt vilket ansvar Lars Vilks har haft för sitt "Nimis" fram till nu.

– Det är en komplicerad historia hur ansvaret ligger och inte, den frågan kan inte besvaras enkelt, säger Helena Holmgren, enhetschef för naturprövningsenheten på länsstyrelsen i Skåne.

Trots de olika turerna hoppas Fredrik Axvik Larsson att verket, som lockar tusentals besökare varje år, ska stå kvar.

– Det är ju inte Eiffeltornet, men snudd på, säger han.

Fakta: Nimis

Lars Vilks uppförde "Nimis" på stranden i det skånska naturreservatet Kullaberg 1980. Då det är olovligt uppfört har det lett till återkommande juridiska processer mellan Vilks och de berörda myndigheterna.

Verket är en träkonstruktion, byggd av drivved, plankor och grenar.

2016 eldhärjades drygt en fjärdedel av konstverket. När Vilks inledde arbetet med att återuppbygga det dömdes han för förseelse mot områdesskydd.

Konstverket ägdes 1984–86 av den tyske konstnären Joseph Beuys och senare av konstnärsduon Christo och Jeanne-Claude.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!