I sin bok "Berömda renässanskonstnärers liv" från 1568 berättar arkitekten och konstnären Giorgio Vasari, den förste konsthistorikern, om sin samling med renässansteckningar från 1300-talet till 1500-talet.

– Vasari är den som lyfter teckningskonsten som grunden för de andra konstarterna, berättar Carina Fryklund, kurator till utställningen som är gjord tillsammans med Louvren i Paris.

När Vasari dog 1574 splittrades samlingen och under åren har den vuxit inte bara i konsthistorisk betydelse utan också blivit allt mer mytomspunnen; allt fler kom att hävda att de äger Vasaris teckningar. Två institutioner som faktiskt gör det är Louvren i Paris och Nationalmuseum i Stockholm. Under 1700-talet köptes teckningar ur Vasaris samling av Carl Gustaf Tessin som tog dem med hem till Sverige.

Här finns nu en unik chans att se ett hundratal sköra, ljuskänsliga och sällan visade renässansteckningar av konstnärer som Sandro Botticelli och Rafael, eventuellt också av en ung Leonardo da Vinci. Många är inlån. Däribland en av den då cirka 20-åriga Sofonisba Anguissola, den kvinnliga renässanskonstnär som Vasari hyllade mest, och som fick instruktioner direkt av Michelangelo, berättar Carina Fryklund. Teckningen föreställer en gråtande pojke som blivit nypt av en kräfta och en flicka som skrattar åt honom. Den tros vara gjord 1554.

– Den är enastående, säger Fryklund.

Museet presenterar samtidigt ny konstvetenskaplig forskning som visar att vissa av Vasaris teckningar i själva verket tillhörde en annan florentinsk samlare på 1500-talet, Niccolò Gaddi.

"Giorgio Vasaris teckningar – en mytomspunnen samling" visas 6 oktober – 8 januari 2023. Parallellt visar museet även "Christer Strömholm: Porträtt i Paris".

Rättelse: I en tidigare version hade Carl Gustaf Tessin fel förnamn.