Det var var en bit under minusstrecket i Östergötland 29 januari 1979. Dagarna innan hade det varit kallare. Men kylan hade bedarrat. I San Diego i Kalifornien rådde en annan slags kyla. Den då 16-åriga Brenda Ann Spencer hade bestämt sig för att skjuta ihjäl människor i den skola som låg tvärs över gatan från det hus där hon bodde. Hon beskrev själv att de var lätta måltavlor. När hon var klar hade hon mördat två personer och skadat åtta barn och en polis. Efter skjutningarna var hon kvar i huset. När en reporter fick tag i henne och ställde frågan ”Tell my why?” var svaret ”I don’t like Mondays.” ”This livens up the day.” (Varför? Jag tycker inte om måndagar. Detta livar upp dagen.)

Bob Geldof, sångare i Boomtown Rats, senare med titeln Sir, hörde talas om mördarens svar i samband med att han intervjuades i en radiokanal i Atlanta. Han såg meddelandet komma ur en telexmaskin och har i intervjuer berättat om att han blev tagen av kylan. Senare på kvällen, i hotellrummet, började han skriva en sång, ”I don’t like Mondays”. I sången är både reportern och mördarens ord bärande i refrängen. ”Tell me why?”, ”I Don’t Like Mondays”.

Den framfördes första gången bara en månad efter skolskjutningen. Och efter hand så blev det en låt som publiken älskade. Så när bandet spelade in låten blev den en A-sida på singeln som släpptes i juli 1979. Bob Geldof har berättat att Brenda Ann Spencer har skrivit till honom och tackat för att låten kom till. ”Hon sa att hon var glad för att hon gjort det hon gjort, för nu är hon känd. Det är tufft att leva med”, har han sagt i en intervju.

Fotnot: Brenda Ann Spencers citat syns också på en vägg i filmen ”Breakfast Club” från 1985.