När filmtidskriften FLM för några år sedan lät ett antal kritiker rösta fram de bästa svenska filmerna genom tiderna, bestod topp tio av idel klassiska titlar – "Kvarteret Korpen", "Fanny och Alexander", "En kärlekshistoria" och så vidare. Allra främst hamnade dock en betydligt äldre film: Victor Sjöströms "Körkarlen" från 1921. Detta mästerverk firar i år 100 år och utgör därtill ett av de främsta exemplen på vad som brukar betecknas som den svenska guldåldern.

Under några år omkring 1920 befann sig svensk film i världens blickfång, känd för sina lyriska skildringar av nordisk natur, starka intresse för rollfigurernas psykologi, samt inslag av folktro och andra övernaturliga element. Guldålderns ryktbarhet vilar framför allt på ett dussintal filmer regisserade av Victor Sjöström och Mauritz Stiller. Filmerna byggde i regel på litterära förlagor, men omformade dessa till starkt visuella upplevelser och experimenterade även med filmmediets möjligheter.

Selma Lagerlöf utgjorde en av de viktigaste inspirationskällorna, och flera av hennes böcker filmatiserades. Om hon tyckte att Stillers version av "Gösta Berlings saga" var ytlig och misslyckad, blev hon desto nöjdare med Sjöströms "Körkarlen" – en film som på många sätt gör ett kraftfullare intryck än den något sentimentala förlagan. Sjöström själv gör en stark insats i huvudrollen som den försupne David Holm, och filmens övernaturliga inslag är genialt gestaltade genom fotografen Julius Jaenzons arbete med spöklika dubbelexponeringar.

"Körkarlen" är också ett bra exempel på den höga grad av särart och sofistikation som stumfilmen uppnådde under 1920-talet, och som på sätt och vis gick förlorad i och med ljudfilmens ankomst. Trots mellantexter rör det sig här om bildberättande på mycket hög nivå, och i likhet med andra filmer som "Herr Arnes pengar" och "Berg-Ejvind och hans hustru" finns gott om exceptionella bildkompositioner och stämningsmättade scenerier.

Efter framgångarna på hemmaplan tog Mauritz Stiller och Victor Sjöström med sig stjärnorna Greta Garbo och Lars Hanson till Hollywood, och en era inom svensk film tog slut. "Körkarlen" och flera andra av guldålderns storverk finns nu tillgängliga online – bland annat via Triarts strömningstjänst – och utgör en påminnelse om att oavsett hur många guldpalmer Ruben Östlund än vinner, så var det ett sekel sedan svensk film var verkligt het.