I över fyra år planerade stadsstyret i kroatiska Rijeka för året som Europas kulturhuvudstad. När det äntligen var dags att genomföra programmet drabbades världen av coronaviruset.
– Vi hade en underbar början, fram till den 1 mars, med operor, utställningar och karnevaler. Men allt avbröts abrupt. Det var en chock. Kultursektorn har drabbats särskilt hårt, eftersom den handlar så mycket om social närhet, säger Irena Kregar Segota, en av styrelsemedlemmarna för stadens kulturhuvudstadsår.
Scenkonst värst drabbad
I Rijeka var över 600 programpunkter inplanerade. Dem har man dragit ned på kraftigt, och alla stora framträdanden har ställts in. Scenkonsten har drabbats hårdast, berättar Irena Kregar Šegota. Men alla programpunkter som inte kräver en publik försöker man genomföra, till exempel gatukonst, boköversättningar, och videokonst.
Rijeka har också satsat stort på infrastruktur för kultur. Irena Kregar Segota beskriver staden som en dold pärla, där industrin och avant garde-konsten möts. Nu ska man bland annat förvandla ett 22 000 kvadratmeter stort industriområde till ett nytt kulturellt centrum mitt i staden, och de planerna fortgår.
– Vi har utvecklat nya samarbeten, nya verktyg och nya sätt att se på kulturen. Så jag hoppas att allt det överlever och att det bidrar till stadens kulturella liv. Vi kommer att se ett kulturellt arv efter Rijeka 2020, trots allt, säger Irena Kregar Segota.
Men arrangörernas ekonomiska läge är osäkert, finansieringen kommer framför allt från den offentliga budgeten, och pengarna har behövts på annat håll under krisen. Chefen för det kroatiska kulturdepartementet, Ivan Sarar, har sagt att man inte kan ge lika mycket som utlovat.
Irena Kregar Segota hoppas dock att programmet ska kunna få bidrag från EU – eftersom hon framhåller att kulturhuvudstäderna är hela Europas angelägenhet.
Lokal kultur
I irländska Galway ser det ekonomiska läget något ljusare ut. EU:s enda stöd har visserligen varit det sedvanliga Melina Mercouri-priset på 1,5 miljoner euro, som de flesta kulturhuvudstäder får. Men regeringen har utlovat 15 miljoner euro, och det håller man fast vid. I början av juni ska därför en omarbetad version av programmet presenteras.
Stora delar av det har dock fått strykas och flera bland kulturhuvudstadsårets personal sägs upp.
– Det här har så klart varit förödande för oss, säger Arthur Lappin, styrelseordförande för styret av Galways kulturhuvudstadsår.
Samtidigt hade Galway turligt nog satsat särskilt mycket på lokal kultur – hela 70 procent av det ursprungliga programmet bestod av samarbeten med irländska kulturorganisationer. Den delen kan i stora delar förbli intakt. Arthur Lappin upplever dock att man från EU:s håll inte vill att programmet ska visas efter nästa vår, då nya städer har utsetts.
– Men om det är evenemang som vi har investerat enormt mycket kreativitet och pengar i vore det galet att inte avsluta och visa dem.
Samhällen delaktiga
Arthur Lappin är ändå försiktigt optimistisk. När arrangörerna utformade programmet var samhällen runt Galway högst delaktiga i processen – också de utan stark kulturell profil.
– Det kanske viktigaste med det här året är just det arvet, på flera ställen började man att integrera kultur i sina liv, människor tänkte på sig själva som kulturella varelser och suddade ut den elitistiska stämpeln som kultur kan ha. Så om vi får genomföra vårt program kommer det att lämna ett viktigt arv.