Biblioteksutredningen, som kom i fjol, föreslog att biblioteken ska ingå i det svenska totalförsvaret för att fungera som samlingsplats och bastion för tillförlitlig information. Hur klarar då biblioteken coronakrisen?
Enligt en enkätundersökning gjord av Kungliga biblioteket i mitten av april har folkbiblioteken i hög grad lyckats ställa om och förbli tillgängliga.
Östberga bibliotek utanför Stockholm är ett av många som erbjuder färdiga hämtpåsar för att personer i riskgrupp ska slippa gå in i biblioteket.
– Sedan cyklar vi hem med böcker också, berättar bibliotekarien Frida Ulvegren.
Barnavdelningens pysselstunder fortsätter, men nu i form av pysselkassar med material och pedagogiska instruktioner som deltagarna får hämta och ta hem.
Hemleverans till alla
I Trelleborg, en av de tolv kommuner som helt stängt sina lokaler, har man hemkörning inte bara till riskgruppspersoner utan till alla som inte kan hämta böckerna själva, berättar bibliotekschefen Michael Nordberg. Initiativet till att stänga kom från honom själv.
– Vi hade färre av våra vanliga besökare samtidigt som fler ungdomsgäng började hitta till biblioteket, det blev en märklig situation. Då kände jag att vi skulle ändra arbetssättet för att få en arbetsmiljö som var hållbar och säker.
Hur konstigt det än låter har coronapandemin i vissa avseenden lett till att verksamheten har utvecklats, menar Martin Hafström, biträdande stadsbibliotekarie i Stockholm, som tror att både hemleveranser och en ökad digitalisering kommer att bli bestående.
– Krisen är förstås väldigt negativ, men många roliga initiativ har tagits, säger även Anya Feltreuter, bibliotekschef I Mjölby.
– Bibliotekspersonalen är idérik, man sitter inte bara och väntar på att tiderna ska bli bättre, man gör en digital sagostund i stället, många bibliotek strömmar olika evenemang, det tycker jag är kul att se, att det finns en vilja att göra saker bättre.
En in en ut
Svårast är att på ett säkert sätt kunna hjälpa dem som behöver handledning för att klara datorärenden. Det icke akuta måste ibland vänta, konstaterar Anya Feltreuter. Trycket på bibliotekens skrivare för att kunna skriva ut intyg till arbetsförmedling och försäkringskassor har vuxit och på Stockholms stadsbibliotek har man ibland haft "en in en ut", som på krogen.
I Rättvik beslutade kommunledningen att styra om städresurserna till äldreomsorgen varför man stängde kulturhuset med cirka 250 programpunkter om året samt bibliotekslokaler. Låntagarna får hämta böcker men inte komma in och uträtta digitala ärenden.
– Det är jättetråkigt, säger kulturchefen Lena Krånglin som har lagt fram ett förslag för att få öppna igen.
Stockholms stadsbibliotek har de 12 största av 40 filialer öppna. På de mindre är säkerhetskraven svårare att uppfylla, framhåller Martin Hafström. I Stockholm gjorde också skyddsombudet ett så kallat skyddsstopp, vilket ledde till att biblioteksledningen fick ta fram riskbedömningar för varje enskilt bibliotek i stället för ett generellt för alla.
– Visst finns det en ganska utbredd oro bland landets bibliotekarier, samtidigt har man också en väldigt stark känsla av att det är viktigt att biblioteken hålls öppna även i kristider, människor måste kunna få information, säger Anna Troberg, ordförande för Dik, fackförbundet för kultur, kommunikation och kreativ sektor.
Oroande besökare
– I en sådan här väldigt speciell typ av kris är även tillgång till kultur och förströelse viktig för den psykiska hälsan, säger hon och påpekar att bibliotekarier som själva tillhör en riskgrupp borde kunna få vara hemma, något som inte är möjligt i dag.
Ett annat orosmoment är 70 plussare som kommer in i lokalerna fast de inte ska.
– En viktig funktion för folkbiblioteken är att vara en samlingsplats men vid just en pandemi kan man inte vara det fysiskt på samma sätt.
